KOSTDEBATTEN

RSS Feed Besök Bloggen

Artiklar: 1-30, 31-60

Svar på fråga #20
2009-05-09 13:08:00
Fråga #20 Till Ulf Bohman och Annika Dahlqvist Vad är ILSI? Och vad har du för åsikter om deras verksamhet? Annika dahlqvist svarar: ILSI betyder International Life Sciences Institute. Det är en internationell organisation bestående av alla livsmedelsindustrier, och även en del andra industrier som tobaksindustri och läkemedelsindustri. De starkaste inom organisationen är de rikaste: margarin- matolje- och kolhydratindustrin. Mejeriindustrin och köttindustrin är svaga och fattiga. De tror liksom ”alla andra” att deras fett är farligt för hälsan. De vågar knappt göra reklam för sitt fett, som margarinindustrin ohämmat gör för sitt. De vågar absolut inte påstå att deras fett är nyttigt, vilket margarinindustrin gör för sitt fett, utan att ha något som helst belägg för att det är det. ILSI liksom den svenska avl&a...

Håll utkik!
2009-05-09 13:08:00
Fredagen den 8 maj klockan 10.00 kommer svar på fråga #20, klockan 16.00 kommer svar på fråga #21. Lördagen 9 maj klockan 10.00 kommer det viktigaste inlägget på KOSTDEBATTEN. Så håll koll framöver.
Mer om: Information

KOSTDEBATTEN AVSLUTAS!
2009-05-09 10:00:00
I samband med att jag fick in svar på de senaste två frågorna från Ulf Bohman och Livsmedelsverket, fick jag samtidigt besked på att Livsmedelsverket inte längre ställer upp att svara på frågor. Ulf Bohmans mail citeras här oredigerat: "om Kostdebatten Livsmedelsverket har sedan bloggen Kostdebattens start deltagit som aktör och svarat på tilldelade frågor. Vi har eftersträvat svar som är korrekta och väl förankrade i vetenskapen. Det gäller all information från Livsmedelsverket. Varje fråga har hanterats omsorgsfullt och bland annat passerat flera handläggare på verket för att innehållet ska vara kvalitetssäkrat. Vi har inte kompromissat med den vetenskapliga grunden, även om det inneburit att Livsmedelsverket inte alltid svarat lika fort som de andra debattörerna. Det har varit en värdefull erfarenhet för L...
Mer om: Information

Svar på fråga #21
2009-05-08 16:00:00
Fråga #21 Till Uffe Ravnskov och Ulf Bohman Till Ravnskov: Varför väljer du att referera till s k ”bantarstudier”? Till Bohman: Varför väljer Livsmedelsverket att inte använda resultaten från s k ”bantarstudier”? Uffe Ravnskov svarar: Jag förstår inte frågan. Jag refererar till de studier som illustrerar det fenomen jag beskriver. Om en studie till exempel visar att kolesterolet inte påverkas av extrema koständringar då hänvisar jag naturligtvis till en dylik studie, vare sig det är en bantarstudie eller en annan typ av koststudie. Ulf Bohman svarar: Att banta innebär att försätta kroppen i en obalans genom att skapa ett energiunderskott på ett eller annat sätt. Näringsrekommendationer och kostråd bygger på att individen ska vara i balans såväl när det gäller energi som olika näringsämnen. Studier p...

Svar på fråga #19
2009-04-02 10:03:00
Till Eva Kullenberg och Lars-Erik Litsfeldt: Till Eva Kullenberg: Varför välja en tallrik med övervägande kolhydrater till en diabetiker, när de inte tål just dessa? Till Lars-Erik Litsfeldt: Varför välja en tallrik med mycket fett till en diabetiker, då en vanlig komplikation är hjärt- och kärlsjukdomar? Eva Kullenberg svarar: Först måste klargöras att det inte finns någon diagnos som heter ”kolhydratkänslig” eller ”kolhydratintolerant”. Vid diabetes behöver energimängd och kolhydratmängd regleras, likaväl som fett och protein. Måltiderna ska vara jämna, både ur energisynpunkt och kolhydratmängd. Målsättningen är alltid ett så jämnt blodsocker som möjligt. Om blodsockret blir för högt eller för lågt, kan det vara mängden mat som är för stor/för liten, ...

Kommentar på svar i fråga #17
2009-03-31 10:00:00
Anna Hallén har skickat in en kommentar till Eva Kullenbergs svar på fråga #17 Evas svar på den frågan hittar du HÄR Jag har valt att lägga Annas svar i svart text och Annikas svar i blå text. Här kommer kommentar och svar: Jag håller inte med. MEN för att vi ska föra debatten vidare så utgår vi från att du har rätt. Då kommer min följdfråga på ditt svar. Vi utgår alltså från att vi har en korrekt rekommenderad kost för diabetiker, varför är det då så skrämmande många som har kvar sin övervikt och till och med ökar den? Varför lyckas de inte? Varför blir de sjukare och sjukare? Varför är det så många diabetiker som inte håller kostråden? Vi kan ju inte bara ta i hårdare med något som från början inte fungerar, det skapar ju bara d&arin...

Nya frågor utskickade
2009-03-29 21:53:00
Nya frågor är nu utskickade kolla här
Mer om: Information

Svar på fråga #12
2009-03-28 09:46:00
Flertalet frågor sammanfattas med: - Har balansen mellan HDL (goda kolesterolet) och LDL (onda kolesterolet) någon påverkan för hälsan? Det pratas om ett gott och ett ont LDL, stämmer det? Kan vi påverka balansen med kosten? Uffe Ravnskov svarar: Påståendet att högt LDL kolesterol är en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom saknar stöd i den vetenskapliga litteraturen. I en del studier har man funnit att yngre och medelålders män, som insjuknar i hjärtinfarkt i genomsnitt haft ett kolesterolvärde tidigare som var lite högre än normalt. Detta har tolkats som ett tecken på att det också är orsaken till hjärtinfarkten. I så fall borde naturligtvis alla med hjärtinfarkt haft ett högre värde än andra, men det är här problemet uppstår, därför att talrika studier har visat att det endast gäller för ...

Svar på fråga #16
2009-03-27 15:11:00
Frågan är ställd av Annika Dahlqvist och är riktad till Ulf Bohman på Livsmedelsverket: SLV:s lista på 72 studier som visar att mättat fett är farligt är ju svår att, som icke forskarutbildad, sätta sig in i och svara på. Vilka är de 5-10 viktigaste studierna som visar att mättat fett är farligt? Och då menar jag inte sådana som visar den ena eller andra effekten på kolesterolvärden, eftersom jag tycker att de är tämligen ointressanta, utan på hårda ändpunkter som sjukdom och död, och andra reella hälsovariabler. Ulf Bohman svarar: Hej Annika och alla läsare av Kostdebatten! Livsmedelsverket grundar alla kostråd och rekommendationer på bred vetenskaplig grund. Det innebär att vi först utvärderar de vetenskapliga artiklarna på området och sedan utifrån dem formulerar kostråd. Det ä...

Svar på fråga #17
2009-03-19 13:17:00
Frågan är ställd av Anna Hallén och är riktad till Eva Kullenberg, leg. dietist: Varför rekommenderas en diabetiker så mycket kolhydrater? Varför accepterar vi naturalförloppet som en självklarhet, när Karlshamnsstudien visar att en förändring av kosten (Läs: minska kolhydraterna) kan minska dessa framtida komplikationerna betydligt? Eva Kullenberg svarar: Varför rekommenderas en diabetiker så mycket kolhydrater? Jag anser inte att diabetiker rekommenderas mycket kolhydrater. Hänsyn ska alltid tas till individen. Svenska Näringsrekommendationer säger att mellan 50-55 av energin bör komma från kolhydrater och då främst från fiberrika livsmedel, som höjer blodsockret långsammare.  Det kan vara acceptabelt att gå ner till 40 E% kolhydrater. Alla diabetiker borde få ett personligt kostråd av en dietist! Varför accep...

Svar på fråga #18
2009-03-17 09:16:00
Frågan är ställd av Anna Hallén och är riktad till Ulf Bohman på Livsmedelsverket: Varför finns det ingen nyfikenhet från er sida, på en kost med minskat kolhydratinnehåll och ökat fettinnehåll, då så många människor berättar om sina stora hälsovinster? Ulf Bohman svarar: Hej Anna och alla intresserade läsare! På Livsmedelsverket finns många forskare som följer den aktuella vetenskapen på nutritions- och livsmedelsområdet. Forskning handlar ju i mångt och mycket om nyfikenhet och vi på Livsmedelsverket är väldigt nyfikna när det gäller allt som har med mat att göra. Vi välkomnar också den debatt om våra kostråd som nästan ständigt pågår. Som myndighet måste vi däremot göra stor skillnad på nyfikenhet och experimentlusta. Livsmedelsverkets ko...

Parterna frågar varandra
2009-03-16 20:01:00
Jag har idag skickat ut ett mail till parterna i KOSTDEBATTEN. Innehållet i mailet i sin helhet: Hej! Självklart ska ni som deltagare i KOSTDEBATTEN också ha möjlighet att ställa frågor till er motpart i debatten. Vilka som deltar i debatten är väl alla vid detta laget medvetna om. Annars hittar man samtliga i detta inlägg: http://blogg.passagen.se/kostdebatten/entry/vilka_har_svarat eller bland länkarna i högermarginal på KOSTDEBATTEN. Möjligheten är för denna omgång är öppen fram till och med fredag 20/3. Inkommna frågor kommer efterhand som de kommer in, publiceras med datum under Frågor som väntar svar. Och svaren publiceras självklart - så fort de kommer in. Ser fram emot era frågor Med vänlig hälsning Peter Johnsson KOSTDEBATTEN  
Mer om: Information

Svar på fråga #14
2009-03-16 20:01:00
GT frågar : - Vad menas med omestrat fett, hur går framställningen till, i vilka livsmedel finns omestrat fett och hur påverkas kroppen? Ulf Bohman - Livsmedelsverket svarar: Omestring är en teknik som används i livsmedelsindustrin för att få fram fetter med önskvärd smältpunkt och konsistens. Det omestrade fettet används som råvara vid bland annat margarintillverkning. Läs mer om omestring på Livsmedelsverkets webbplats: http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=14562&epslanguage=SV __________________________________ Andreas Eenfeldt - Kostdoktorn svarar: Omestrat fett är ett nytt kemiskt sätt att tillverka margariner utan att det som tidigare bildas transfetter.  Poängen är att få billiga flytande växtoljor (ofta onaturligt rika på omega-6 fett) att bli fastare och exempelvis bredbara på en smörgås. De flytande växtoljorna,...

Svar på fråga #9
2009-03-16 20:01:00
Erik Leire frågar: - Har livsmedelsföretag (inhemska som utländska) möjlighet att påverka våra svenska kostråd? Per Wikholm svarar: Svaret är definitivt JA! Det är väl belagt i nutidshistorien att livsmedelsindustrin har påverkat våra svenska kostråd. EU:s upplägg för hur nya EU-gemensamma kostråd ska tas fram visar klart hur livsmedelsindustrin kommer att ha ett avgörande inflytande. Underlaget till de nya EU-gemensamma kostråden kommer att tas fram av en underorganisation till ILSI (International Life Science Institute) som trots det förtroendeingivande namnet, inte är något annat än en lobbyorganisation, skapad av företag som Coca Cola, Kellogs och en rad andra livsmedelsföretag. Men innan jag går in i detalj på den svenska historiken och de framtida EU-kostråden så vill jag bemöta det som jag vet att Livsmedelsverket...

Anna Hallén - kommentar till fråga # 13
2009-03-16 20:01:00
Anna Hallén har skickat in en kommentar på Eva Kullenbergs svar på fråga # 13. Svaret hittar du HÄR Annas kommentar: Frågan var, varför det var svårt att följa kostrekommendationerna. Du berättar i stället HUR man ska följa dem. Jag är fortfarande nyfiken på vad ditt svar är på själva frågan. Det jag hittade i ditt svar, som jag tolkade som svar på frågan, var att stress skapar problem att följa NNR. Den kan jag förstå. Men betyder det att kostråden är så tidskrävande och komplicerade att vid stress så hinner du inte, eller? Det finns väl nyttig snabbmat även om man följer NNR? Att man rör sig för lite skulle göra att det är svårt att följa kostrekommendationerna…  jag förstår ärligt och uppriktigt inte hur du logiskt får ihop det. Här tappar...

Svar på fråga #13
2009-03-16 20:01:00
Peter har här försökt att sammanfatta ett antal frågor: Med kunskapen om att 50 % av den svenska befolkningen är överviktiga. Varför har vi så svårt att följa rekommenderade kostråd  (NNR)? Varför har vi så svårt att följa rekommenderade kostråd  (LCHF)? Anna Hallén svarar: Tallriksmodellen (NNR) Tallriksmodellen skapar tyvärr ett sug efter mer kolhydrater hos väldigt många människor. Allt bröd i synnerhet. Suget i sig räcker för många för att tappa kontrollen över ätandet. Att det finns ett kolhydratberoende som är enormt stark tror jag de flesta idag är överens om. (Vissa anser till och med att det skulle vara att minska sin livskvalité om man tvingades ta bort smörgåsen.) Av denna anledning uppskattar många kolhydratfattiga koster, eftersom de då återfår kontroll...

Nya frågor utskickade
2009-03-16 20:01:00
Idag har nya frågor gått ut till parterna i debatten. Vilka ser du HÄR!
Mer om: Information

Svar på fråga #8
2009-03-16 20:01:00
En sammanfattning av ett antal inkomna frågor på samma tema: Är det sant att det finns plastkulor och/eller kemikalier i margarin? Och i så fall varför? Andreas Eenfeldt - Kostdoktorn svarar: Plastkulor finns inte i margarin, men väl en mängd andra kemikalier. Margarin är i grunden en billigare ersättning till smör, framställd från flytande växtoljor genom olika kemiska processer. Därefter färgas och smaksätts den för att likna äkta smör. Sammantaget behövs för detta ett antal kemikalier / tillsatser. Mycket har skrivits om margarinframställning [1,2]. Framförallt lättmargariner består till största delen av vatten, och att sälja det till nästan samma pris som smör är naturligtvis ytterst lönsamt. Det blir därför gott om resurser över till reklam som inte sällan är vilseledande. Att de på n&...

Annika Dahlqvist kommentar till fråga #11
2009-03-16 20:01:00
Människan har under årmiljonerna av utveckling ätit hög andel av kosten i form av animalisk föda. Hon åt självklart inte "fettsnålt", utan det gällde att få tag på de fetaste bitarna av djuren. Under många tusen år har människan även ätit mejeriprodukter, så feta som möjligt. Under hela denna tid var hjärtinfarkt en nästan okänd företeelse. Det var inte känt att människor dog av central bröstsmärta. På 1920-talet kom margarinerna i tilltagande produktion. Smörkonsumtionen gick ner och margarinkonsumtionen ökade. Då började hjärtinfarkterna att öka till att bli den största dödsorsaken på 50-och 60-talet. Detta tidsmässiga samband borde ha gett upphov till funderingar på om margarinerna kanske inte var nyttiga för hjärtat. Sådana tankar förekom dock inte...

Rutin för KOSTDEBATTEN
2009-03-16 20:01:00
Idag har det gått ut ett mail till samtliga parter som besvarar frågor här på bloggen. Här är innehållet i mailet i sin helhet: Hej! Jag skickar detta mail till alla inblandade parter i KOSTDEBATTEN. Detta för att informera och berätta om fortsättningen på bloggen. Rutinerna måste fungera för att bloggen ska leva och läsarna ska få ut något av debatten. Så här kommer rutinerna att se ut framöver: Antal frågor Sammanlagt 3 frågor kommer att skickas ut varje helg. Dessa frågor har parterna kommande vecka på sig att besvara. Samtidigt som frågorna skickas ut, publiceras de på bloggen under fliken Frågor som väntar svar. Efterhand som svar kommer in, fetmarkeras den som har svarat. I samband med att nya frågorna skickas ut, publiceras svar på föregående veckas frågor oavsett om de är besvarade eller inte...
Mer om: Information

Svar på fråga #11
2009-03-16 20:01:00
Till Annika Dahlqvist: Varför rekommenderar du att vi inte ska äta margarin? Till Ulf Bohman: Varför rekommenderar Livsmedelsverket att vi ska äta margarin? Dr Annika Dahlqvist svarar: De härdade margarinerna (delvis härdade vegetabiliska fetter) är alla överens om att de är skadliga för hjärtat. Det visste man redan på 50- och 60-talet. De omestrade margarinerna (Becel, Milda, Lätta etc) har aldrig bevisat att de är ofarliga i jämförelse med naturligt fett (smör). Inga jämförande studier finns gjorda. Hjärtinfarkt är en vanligare sjukdom nu än före introduktionen av margariner. Därför bör man som utgångshypotes ha att naturligt smör är nyttigare än margarin - tills margarin  har bevisat sin ofarlighet. Ulf Bohman svarar: Livsmedelsverket rekommenderar matolja och flytande margarin i stället för smör i mat...

KOSTDEBATTEN - vara eller inte vara!??
2009-03-16 20:01:00
Funderar just nu på om det är någon mening att forsätta att lägga tid och kraft på KOSTDEBATTEN! Bloggen "lever" inte, för att svaren tar för lång tid. Finns självklart de som svarar både bra och snabbt, där man inte behöver lägga tid och kraft på att "jaga" in svar. Jag blev oerhört glad och inspirerad när parterna ställde sig positiva till att ställa upp i KOSTDEBATTEN. Men det har visat sig att "glöden" i debatten inte riktigt infinner sig, när alla inte är lika intresserade av att svara och debattera. Intresset från er läsare har varit riktigt stort, vilket har gjort att man trots allt har orkat hålla bloggen igång. Men som det är just nu, äter det bara massa tid som man ser inte får ut något av. Den närmaste veckan får avgöra om jag fortsätter att lägga min tid ...
Mer om: Information

Svar på fråga #6
2009-03-16 20:01:00
En sammanfattning av fråga ställd av Erik Berglund: - Ancel Keys vetenskapliga underlag finns det helt olika åsikter om. Jag vill gärna veta hur ni ser på hans studier och varför? Ravnskov svarar: Ancel Keys var en amerikansk professor i fysiologi. Han anses som kolesterolhypotesens fader och är nog en av de forskare som vållat mest skada inom den medicinska forskningen. Redan på 50-talet kastade han fram hypotesen att det var matens fettmängd som styrde kolesterolkoncentrationen i blodet. Hans bevis var et diagram som visade ett extremt, linjärt samband mellan fettkonsumtionen och kolesterolvärdet i sexton befolkningsgrupper. Ingen har kunnat bekräfta detta och Keys själv ändrade sig också, dock utan att kommentera sitt tidigare fynd. Med stöd av data från 15 befolkningsgrupper i sju länder (den såkallade Seven Countries studien) förklarade han nu, att det inte va...

Svar på fråga #10
2009-03-16 20:01:00
Sammanfattad fråga av ett antal inkomna på samma tema: Hur ska jag äta för att gå ner i vikt? Och hur ska jag sedan äta för att bibehålla den vikten? Eva Kullenberg svarar: Hur ska jag äta för att gå ner i vikt? 1. Äta regelbundet på samma tider. Frukost, lunch och middag. 1-3 mellanmål. Det är det absolut viktigaste. 2. Ordentlig frukost, gröt/fil/smörgås är bra. 3. 3-5 frukter/bärportioner per dag, som efterrätt och mellanmål. ALLA sorter är bra. Växla mellan sorter efter säsong. Använd gärna djupfrysta. Konserverade ibland som omväxling. 4. ½ kilo grönsaker/rotfrukter per dag. Lägg till potatis, pasta och ris förutom den mängden. ALLA sorter är bra, kokta, råa eller konserverade. Använd gärna djupfrysta och välj annars efter säsong. Välj gä...

Vilka frågor väntar på svar?
2009-03-16 20:01:00
Här hittar du de frågor som är utskickade för svar, men där båda parter inte har hunnit svara. De namn som är i fetstil har besvarat frågan, de utan har ännu inte svarat. Frågor nedan utskickade söndag 8/3-09 och svar ska vara inne till fredag 13/3-09: Fråga #12 Frågan är skickad till Ulf Bohman och Uffe Ravnskov. Flertalet frågor sammanfattas med: - Har balansen mellan HDL (goda kolesterolet) och LDL (onda kolesterolet) någon påverkan för hälsan? Det pratas om ett gott och ett ont LDL, stämmer det? Kan vi påverka balansen med kosten? Frågor nedan utskickade söndag 15/3-09: Fråga #16 Frågan är ställd av Annika Dahlqvist och är riktad till Ulf Bohman på Livsmedelsverket: SLV:s lista på 72 studier som visar att mättat fett är farligt är ju svår att, som icke forskarutbildad, sätta ...

Svar på fråga #5
2009-03-16 20:01:00
Karl frågar: Jag vill att parterna klargör var man står i Omega 6/Omega 3 balansen, alltså n6/n3 som det kortare kan skrivas? Dr Annika Dahlqvist svarar: N3 och n6 är essentiella fettsyror. Det betyder att vi måste tillföra dem med födan, vi kan inte tillverka dem själva. Vegetabiliskt n3 har för korta kedjor, vi kan inte tillgodogöra oss dem. Vi måste få i oss animaliskt långkedjigt n3, det är essentiellt för oss. Vildfångad fet fisk har rikligt med n3. Odlad fisk får spannmål, soja och majs, som innehåller enbart n6, och då blir det n6 i fiskens fett också. Gräsätande djur kan omvandla vegetabiliskt kortkedjigt n3, från gräs, till långkedjigt medelst ett enzym: Elongas. Gräsätare som bara ätit gräs och hö får en bra kvot n3/n6 på 1/1, det är den idealiska kvoten för oss. Gräs...

Vad tycker ni?
2009-03-16 20:01:00
Nu när ett antal frågor är besvarade tänkte jag fråga er som läser och besöker KOSTDEBATTEN vad ni tycker om svaren. Skriv i kommentarerna i detta inlägg eller skicka mig ett mail. Är svaren lätta att förstå? Får du den information du vill ha? Berätta! Vad är bra eller mindre bra? Jag har bett parterna att vara så enkla de kan i sitt språk när de skriver svaren. Just för att så många som möjligt ska förstår och kunna bilda sig en egen uppfattning med utgångspunkt från svaren. Hoppas på många konstruktiva kommentarer eller mail. De riktigt bra skickar jag vidare till alla på KOSTDEBATTEN som svarar på frågorna.  
Mer om: Information

Svar på fråga #3
2009-03-16 20:01:00
På vilket sätt skiljer sig transfetterna i smör från transfetterna i industriellt tillverkade margariner och hur påverkar detta kroppen? Irene Mattisson - Livsmedelsverket svarar: Det är kemiskt sett samma transfettsyror som finns i smör och i industriellt härdade fetter. Däremot skiljer sig proportionerna av transfettsyror mellan de olika fetterna. Utifrån de vetenskapliga studier som finns verkar det inte vara någon skillnad mellan hur naturligt transfett och industriellt transfett påverkar kroppen. Resultat från två kontrollerade interventionsstudier (1,2) på människa visar till exempel inga avgörande skillnader avseende effekter på blodfettnivåer. Eftersom båda "sorterna" är farliga är det viktigt att industrin fortsätter att ha låga halter och att man inte äter mycket naturligt transfett utan håller sig till magra mejeripr...

Hjälp!
2009-03-16 20:01:00
Dags att ta nästa steg och börja berätta om KOSTDEBATTEN även utanför bloggvärlden. Tänkte ta lite hjälp av er läsare med detta. Har du ett bra tips på någon vettig och intresserad journalist på just din lokaltidning som jag kan berätta om KOSTDEBATTEN för? Maila mig gärna denna persons mailadress. Självklart tar jag också emot andra bra tips på journalister utanför lokalpressen. Klicka på tidningen för att maila mig, eller skriv in adressen i ditt mailprogram.... kostdebatten@gmail.com
Mer om: Information

Svar på fråga #4
2009-03-16 20:01:00
Sammanställd fråga från ett antal inkomna i samma ämne: Hur ska/bör en diabetiker typ 2 äta och gäller samma rekommendationer för diabetiker typ1? Lars-Erik Litsfeldt svarar: Problemet för en diabetiker är att blodets halt av glukos (socker) blir för högt. För hög glukoshalt i blodet skadar kroppen på en mängd sätt. Målet för en diabetiker är alltså att hålla sitt blodsocker på en normal och hälsosam nivå. När diabetikern äter socker stiger blodsockret kraftigt eftersom diabetikern antingen inte kan tillverka blodsockersänkande insulin eller att kroppens celler inte reagerar i tillräcklig grad på insulinet.När diabetikern äter stärkelse stiger också blodsockret kraftigt. All stärkelse blir till glukos som höjer blodsockret. Stärkelse finns bl.a. i bröd, ris, potatis och pasta.Kolhy...