Titti Hammarling ART

Besök Bloggen

Artiklar: 1-30, 31-60

Att längta till motpolen
2010-10-27 07:45:00
Är inte livet ett enda långt pendlande? En färd mellan diverse motsatsför-hållanden i tillvaron? Ett pendlande mellan att längta bort – vilja komma hem. Att vara fri – ha en tillhörighet. Att få nya upplevelser – kunna vila i vardagens vanor. Ja, för att inte tala om inställningen till väder och arbete. Nu när det är kallt och mörkt längtar många av oss till sommaren. Vi har måndag-till-fredag-arbete i kroppen och semester i tankarna. Det är väl så det är. När man väl har något lockas man lätt att börja längta till dess motpol. Som jag längtar ibland efter att resa och få nya intryck och erfarenheter! Nu när jag har flängt ett tag är jag dock extremt tillfreds med att bara vara hemma. Att få arbeta i studion, äta vanlig mat och få sova i egen säng. Visst förstår vi allt det där med att njuta av det vi har. Vikten av att leva i nuet och att göra det bästa av det som kommer i vår väg. Men så gör vi det ett tag och sakta börjar det växa fram ett behov av lite motpol ...

På plats och lite till
2010-10-27 06:00:00
Det var en skön resa. Alternerade mellan att läsa, slumra eller titta på molnkonstruktioner och mönster i pyttelandskapen. Framme i Paris hanns inte med så mycket mer än en promenad i närkvarteren och lite handling innan jag sade Bon Nuit till mig själv och lilla hotellrummet. Jo, blev påmind om läkaren Nisse Simonsons bok "Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?" på ett möte i går. Hittade och köpte den sedan på Arlanda. Den beskriver på ett underhållande sätt hur vi kan påverka vårt välbefinnande med hjälp av tankens kraft. Jag är inte mycket för klämkäckt positivt tänkande i bokform även om jag själv är positivt lagd och värnar om det konstruktiva. Den här boken läste jag dock med stor behållning och kan varmt rekommendera den. Som Shakespeare uttryckte det i Hamlet: "There is nothing either good or bad, but thinking makes it so." (ur bokens förord) Undrar vad det blir för erfarenhet i dag?

Paris & att fylla något med mening
2010-10-27 06:00:00
Precis som att ett tomt rum kan fyllas med liv och good vibes kan våra upplevelser fyllas med möjligast meningsfullt innehåll. Jag har igen några dagar framför mig då jag ska vara iväg från studion och min eftertraktade arbetsro. Men jag ska inte klaga. Även om jag inte har någon aning om hur Parisresan och utställningen på Carrousel du Louvre kommer att bli så vet jag att de kommande dagarna har alla förutsättningar att bli alldeles extra intressanta och lärorika. I morgon fredag ska allt hängas från 13 00. Klockan 19 00 är det vernissage och därefter pågår mässan 11 00 – 20 00 fram till och med söndag. Mycket monter lär det bli men jag behöver inte vara på plats hela tiden. Ambitionen är att hinna kolla på konsten som visas, skapa nya kontakter och att däremellan också Parisa mig och njuta av att bara vara i stan. På måndag morgon flyger jag hem igen. Något rikare på meningsfulla erfarenheter, hoppas jag.

Dagen före Parisresan
2010-10-27 06:00:00
I morgon flyger jag till Paris. I dag är det därför en del pyssel och förberedelser inför helgens utställning, som jag ska delta i där. Jag tänker ändå hänga vid studions målarväggar så mycket som möjligt under dagen. Ägna mig åt pågående projekt och ge mig koncentrerad arbetsro. Sedan blir det inte målat på några dagar. Idéerna fortätter att komma. Förutom helt nya spår ger mina egna bilder lite överraskande nytt att ta fasta på. Det kan vara delar i målningar jag har gjort eller fotografier jag har tagit. Fascinerande att man plötsligt ser något nytt – motiv i motiven – i bilder som man är bekant med och har tittat på många gånger. De kommer till en som ett slags brev. Kanske inte som ett brev på posten, men ungefär som mina Brain Letters poppade upp från till synes ingenstans.      Tre av 44 Brain Letters, 2010

Längesen man satt i sadeln
2010-10-27 06:00:00
Sedan juni har jag bara ridit några få gånger. Är det något jag saknar i min vardag så är det närheten till hästarna och det liv som de bjuder in mig till. En cowboy skulle säga: "If you get thrown from a horse, you have to get up and get back on, unless you landed on a cactus; then you have to roll around and scream in pain". Snart har jag rullat runt och skrikit tillräckligt. Efter Parisresan ska jag dra på mig mina shootguns och kliva upp i sadeln igen. På riktigt.

Hur har du det med takten, baby?
2010-10-27 06:00:00
Insikterna är ofta banalt självklara när man väl har dem på plats. Men de måste få landa för att man riktigt ska fatta. Och fatta måste man ju göra innan man kan förändra. För att skapande verksamhet ska KÄNNAS bra och för att den ska ha möjlighet att utvecklas till sitt bästa måste det finnas balans mellan idéer/projekt och genomförandeförmåga. Man kan ha för få utmaningar och de kan bli alldeles för många. Finns inte balansen där så tappar man takten och vet efter ett tag inte riktigt vad man håller på med för dans. Jag går in i den nya arbetsveckan med lite lättare ambitionsbagage. Måleriet löper på, jag har gott om idéer men då jag inte klarar det jag brukar klara rent mängdmässigt ska jag vara snäll mot mig själv. Tänker plocka bort ytterligare något krav så att jag kan stanna upp och börja om. Välja dans med omsorg och sätta fart i lite lugnare tempo. Vad har du framför dig?

Undrar om det blir några insikter
2010-10-27 06:00:00
Med en hel dag i det ingermanland som en finlandsfärja innebär ska jag försöka göra lite vettiga saker för konsten och mitt arbete där hemma. Vädret är extraordinärt i dag. Det och den meditativa färden genom skärgårdarna ger ett säreget perspektiv på den sunkiga tillvaron som råder ombord. Jag hoppas på en bra dag för reflektion och förhoppningsvis en och annan insikt. Innan jag åkte karaktäriserades dagarna mycket av att avstå, tacka nej till och plocka bort möjligheter som hade med mitt måleri att göra. Det kändes lite märkligt att ha arbetat så hårt för någonting för att sedan tacka nej till mycket. Olyckan i juni har ställt till det för mig och det enda rätta är att ta konsekvenserna av det som är. Jag klarar helt enkelt inte lika mycket som jag brukar. En sak vet jag med säkerhet och det är att kommande separatutställningar i Stockholm och Helsingfors har högsta prioritet. Men sedan? Utöver det? Jag måste fundera ordentligt för jag vill kunna göra det jag gör riktigt bra. Ha ...

Finlandsfärjan klockan 04 10
2010-10-27 06:00:00
Klockan är strax efter 04 på morgonen. Cafeterian är full av fulla och bakfulla och jag ska försöka skriva något inspirerande. Som ofta när jag ska till min hemstad Kristinestad så lockar mig målet men resan dit kan vara en pina. Just här & nu är det ganska pinigt. Nåja, jag SKULLE KUNNA ligga och sova i hytten istället för att sitta här. Hann inte förbereda något inlägg innan jag åkte dock och ser något positivt i att skriva i bloggen dagligen. Så det fick bli att skriva nu, innan vi kommer fram till Åbo. Sedan kommer dagen att gå i ett. Ska träffa mina brorsbarn och busa, kramas och fira födelsedagar. Redan i morgon åker jag tillbaka. Då med dagsfärjan så då kommer jag att ha mycket tid för att fundera och skriva. I går beskrev jag med TV-bilden hur något kan få uppmärksamhet för att det placeras i ett nytt sammanhang. En Finlandsfärja klockan 04 10 ger också en del input till det temat. Onekligen. Nu kommer exempelvis några personer utklädda till nunnor och vill äta pizza sli...

Uppmärksamhet & uppskattning
2010-10-27 06:00:00
Vissa saker och projekt uppmärksammas och uppskattas först när de kommer in i sammanhang som man från början inte hade tänkt för dem. Döden är effektiv. Vi vet alla att många konstnärers verk börjar ses med nya ögon bara för att konstnärerna inte längre finns bland oss. Ja, överlag har vi en tendens att uppskatta det som vi inte längre har eller kan ta för givet. Framför allt om vi märker att andra ser något i det. TVn nedan har kanske under många år stått i ett hörn och samlat damm mer än tittare. Utslängd på gatan var det ändå inte för sent. Någon såg apparaten ligga där och tittade på den med nya ögon. Och: Finally … some attention!

Visa pågående målningar?
2010-10-27 06:00:00
Ibland känns det lite märkligt att vara oljemålare och att visa så pass få av de målningar jag gör här i bloggen. Mina inlägg illustreras oftast inte av professionella bilder utan av mina fotografier. Jag uppskattar själv en del kollegors generositet när de berättar om och visar bilder på målningar och pågående arbeten men själv drar jag mig för det. En sida är att jag ogärna vill publicera målningar innan de visas officiellt på någon utställning, en annan är att jag tar lång tid på mig innan jag sätter punkt och vet att nu är en specifik målning DEFINITIVT klar. Jag vill ge arbetet den tid det behöver och tycker inte om att ha versioner av mina målningar på nätet. Men ibland så. Det är klart att jag kan göra undantag. Målningen här är KANSKE klar.

Carrousel du Louvre och hem igen
2010-10-26 07:47:00
Det svischade till lite extra i märkbart när jag förflyttade mig från de intensiva dagarna på konstmässan i Paris till vardagssysslorna här hemma. Allt som har utspelat sig ter sig just nu lite drömlikt. Men hur var det då? Jo, först av allt är jag oerhört glad och tillfreds att jag fick möjligheten att delta. Det var drygt 420 konstnärer från hela världen på mässan i Carrousel du Louvre. Stort tack till mitt finländska galleri som bjudit in mig. Jag sålde två målningar och fick fin respons på mitt måleri. Deltagandet gav mig bra kontakter – rent allmänt men också i form av konkreta spår som jag redan inom kort ska följa upp. Det var roligt att lära känna nya konstnärskollegor. Jag tycker att jag lärde mig en hel del. Om hur det fungerar på stora internationella mässor och hur förhållandena ser ut i olika länder vad gäller konstnärskap och utställningsmöjligheter. Och negativt? Tyvärr hade jag inte med några extra målningar. Min utställningsvägg tappade i uppmärksamhetsvärd...

Två Marianne Faithfull-biljetter?
2010-07-01 06:12:00
Vill du gå på Marianne Faithfull konserten på Berns Salonger i Stockholm den 14 juli? I går när jag arbetade med förberedelserna inför sommarutställningen i Kristinestad påmindes jag om att jag reser till Finland samma kväll som konserten äger rum. Biljetterna köpte jag redan i början av april och då var inte utställningen spikad. Alltså – nu får gärna någon av er läsare gå på konserten med sällskap istället. Inspirerad av utlottningen jag hade av en målning i april gör vi så här: Visa ditt intresse genom att kommentera här i bloggen eller på facebook-sidan Titti Hammarling Art. Det är fritt fram vad du skriver. Huvudsaken att jag ser att du är intresserad och kan gå. Jag lottar i morgon onsdag efter klockan 08 00 bland de som kommenterat fram till 08 00 på morgonen (30/6, 08 00). Vinnaren ger mig sedan konfidentiellt sina kontaktuppgifter och jag ser till att biljetterna kommer dit de ska. Mer information om konserten får du här. Intresserad?    Det var då.

Årets sommarutställning
2010-07-01 06:12:00
Idag är det stora planerardagen för utställningen i Kristinestad, Finland, den 16-18 juli. Jag ska välja ut en bruttogrupp målningar och gå igenom allt det praktiska – från avstämning med arrangörerna till reseplanering, presentationsmaterial och koll av vilka målningar som ska ramas eller eventuellt korrigeras på något sätt. Utställningen i Kristinestad blir min enda i sommar. Jag har medvetet valt att hoppa över allt annat. Håller ett högt utställningstempo som det är och vill prioritera målandet på den tid som finns tillgänglig i sommar. Många av er vet sedan tidigare att Kristinestad är min hemstad. Det är där jag har vuxit upp och gått i skola till och med gymnasiet. Jag älskar den idylliska trästaden med smala gränder, färgrika hus och havet som skär in med sin vik. Rådhuset (bild ett) står pampigt och tryggt mitt i stan. Nu öppnas byggnaden för allmänheten och jag är glad att få ställa ut där. Det blir under sommarmarknaden som årligen drar över 60 000 besökare. Planer...

Inte bara ytan
2010-07-01 06:12:00
Jag äger tre Maj Arnell-målningar. Den ena av dem har en fin liten historia som jag är glad att få känna till. 1994 var Maj Arnell klar med målningen Fyra personer. Den föreställde Alf Lindberg, överst till vänster, Gustaf Engwall, Maj Arnell och Helge Arnell. Målningen ställdes ut men såldes inte. När Maj fick tillbaka Fyra personer kände hon sig inte helt nöjd med den och valde att måla över motivet. Hon vände på målningen och gjorde det stilleben som nu hänger på min vägg. Tittar man noggrant på det gulskimrande stillebenet så ser man ansiktena skymta bakom de nyare penseldragen och där finns två signaturer som berättar om de olika målningarnas existens.    Målningar av Maj Arnell Konst vi ser har många gånger en historia långt bortom ytans färg och form. Konstnärens liv vävs in i det som produceras på ett sätt eller annat. Ofta vet vi inget om detta när vi betraktar en målning. Kanske förnimmer vi något vagt. (Ett blogginlägg från oktober berättar lite mer om Ma...

Småmålningar & pickalakan
2010-07-01 06:12:00
Gårdagen blev en hit på sitt lilla stillsamma sätt. Jag hade ett långt målarpass med bra flyt. Därefter hann jag också njuta ordentligt av det vackra vädret, favoritsällskapet och en midsommarmiddag med pickalakan som pricken över i-et. Pickalakan är något så enkelt som varmt vatten, smör, salt och gräslök i en kopp bredvid tallriken att doppa potatisen i. Det har jag med mig från Finland och min ursprungsfamilj – nu som då starkt förknippat med sommarkänsla och tillfredsställda smaklökar. Småmålningarna blir fler och fler. Idag har jag igen varit uppe tidigt och målat grunder till några nya 20 x 20. Jag kommer att arbeta vidare med projektet i dag och i morgon. Sedan får jag se. Ha en fortsatt trevlig helg!

Rehab
2010-07-01 06:12:00
Jag hoppas att du får en bra midsommar. Att det blir en dag som ger dig sådant som du drömmer att en midsommarafton ska göra. Då min kroppsliga rehab måste få ha sin gång är jag i år fri från alla de traditionella midsommarförpliktelserna. Det blir ingen fest. Ingen dans. Inget åkande i väg över huvud taget. Det är bara att gilla läget. Har varit tidigt i målarrummet och har här fortsatt att pyssla med mitt småduksprojekt, 20 x 20. Det kommer jag nog att göra minst fram till lunch. Det är tacksamt och roligt för mig att arbeta med. Sedan väntar värsta, bästa vädret och bästa, kära sällskapet. Trots att det inte blir något storslaget, traditionellt midsommarfirande så tror jag att dagen kommer att bli en pärla. I det lilla.      På ena väggen i målarrummet

Mina första
2010-07-01 06:12:00
De där smådukarna som jag skar till i går har fått färg på sig. Sex stycken målade jag och ja, det var väldigt roligt. Jag ser det som en lek och ett experiment. Dukarna är väl inte 100 färdiga men de är inte långt ifrån heller. Oljefärgen ska bara torka nu innan jag ser över dem igen en och en. Min tanke är att de ska vara fria och spontana i uttrycket. Jag testar en idé som jag har haft ett tag. Det passar bra att göra det just nu när olyckan har skapat ett hack i min prestationsförmåga. Det vanliga måleriet kändes lite kravfullt och jag tyckte att jag förstörde mer än jag tillförde när jag försökte måla. Det är intressant med de där idéerna som kommer till en och som envist hänger kvar. Jag tror att de har något viktigt att säga en om man bara är lyhörd för budskapet. (Känns lite snopet för egen del bara att det måste till det där hacket för att jag skulle lyssna ordentligt.) Sak samma, här kan du se två av mina första "tjugosar".      Målningar under ar...

Nu blir det roligt
2010-07-01 06:12:00
Det enda positiva med att vara med om en olycka (som jag kommer på) är att man får andra perspektiv på det där helt VANLIGA LIVET. Nu när både kroppen och sinnet börjar repa sig från söndagens slag i backen och jag till och med har sovit gott, vaknar jag med känslan: Nu blir det roligt. Bara att få stiga upp och leva en vanlig onsdag i livet är plötsligt roligt och lockande värre. Där befinner jag mig just nu. Med måleriet ska jag improvisera lite. Försöken hittills har varit taffliga och jag behöver hålla huvudet stilla. Då är det lika bra att de viktiga dukarna får vänta några dagar. Håller istället på att skära ut ett gäng smådukar som jag ska leka med. Jag tror att det blir roligt.

Svar på Lisas fråga om yttre motstånd
2010-07-01 06:12:00
Fick en fråga i gårdagens kommentarfält som jag väljer att bryta ut ur sitt sammanhang och här svara på lite mera utförligt. Frågan först: …har du någon gång i ditt yrkesverksamma liv som konstnär mött motstånd, fått dålig kritik eller tappat sugen på grund av att andra inte tycker att det du gör är tillräckligt? hur gjorde du i så fall för att få tillbaka självförtroendet? hälsningar lisa w Ok, vi talar här om yttre motstånd. Om omvärldens reaktioner på det konstnärliga arbete vi utför. Som alla verksamma konstnärer, möter jag olika typer av sådant motstånd. Jag har aldrig fått uttalat negativ offentlig kritik men visst har jag fått nej på sådant jag själv har velat. Främst har det handlat om några utställningar, som exempelvis Liljevalchs vårsalong, men tystnad i sig och utdragna processer kan också lätt tolkas som motstånd.  Förr kunde jag nedslås av att få nej. Tappat sugen har jag dock aldrig gjort.   Bra för självförtroendet är att förstå hur konstmarknaden ...

Att låta tiden ha sin gång
2010-07-01 06:12:00
Årets längsta dag. Just nu låter det inte så positivt i mina öron. Delar av mig skulle nog bara vilja att den var över. Eftersom jag åkte av under gårdagens långritt så har jag en jobbig dag framför sig. Mest kroppsligt men också mentalt. Vad man än håller på med för aktiviteter så riskerar man att "åka av". Det är ju så med måleriet också. Det händer att man tappar balansen även om man gör sitt bästa. Och de där negativa situationerna har en förmåga att väga tungt. Alla positiva erfarenheter bleknar i stunden av ett upplevt misslyckande. Det enda som fungerar då är att låta tiden ha sin gång. Tiden läker och ger perspektiv. Känslan av misslyckande får sina rätta proportioner först efter ett tag. Och varför inte vara lite extra snäll mot det tilltufsade egot? Själv tog jag fram teckningen nedan.    Detalj ur teckning gjord av ett brorsbarn.

Konsertbiljetter & takfönster
2010-06-30 08:07:00
Nu har jag lottat ut Marianne Faithfull-biljetterna. De som hade visat intresse fick varsin lapp med sina namn på och bland lapparna drog jag sedan en vinnande lott. Det blev Ann-Cathrine Jungars lapp som fick fäste i mitt tumgrepp. Grattis Ann-Cathrine! Jag hoppas att du får en trevlig kväll tillsammans med ditt sällskap på Berns. Kontaktar dig så att vi kan komma överens om hur du rent praktiskt ska få biljetterna. Nu ska jag in till studion. I dag ska vi montera vita rullgardiner i takfönstena. Vi och vi, förresten. Min uppgift blir nog mest att assistera… Jag hoppas och tror att rullgardinerna kommer att bli en bra lösning. Det visade sig att ett företag i grannhuset hade valt just vita rullgardiner och jag har på plats haft möjlighet att kolla hur ljuset påverkas. Det borde kunna fungera bra för mig i studion – både för måleriet och för välbefinnandet. Stort tack för att ni var så hjälpsamma och delade med er av era tips!

Måla vidare eller inte?
2010-04-01 09:27:00
Det tillhör vardagen för en konstnär att förbättra det man redan målat och att måla över det som inte fungerar. Jag hade en period i höstas när jag rensade ordentligt i min produktion. Jag inte bara målade vidare och målade över, jag skickade ett antal dukar till tippen också. Det var skönt. Ungefär som att rensa i och uppdatera sin garderob. Efter det har det varit lugnt på Makeover-fronten. Tills i förrgår. Jag höll på med en ny duk när min blick fastnade på en målning, som var med på min förra separatutställning. Den är helt ok. Den råkar stå här i studion bara för att den inte såldes då och jag har inte haft en tanke på att peta med penseln på den igen. Men nu sade mig något att jag skulle kunna göra den ännu bättre. Ge den en starkare känsloyttring. Jag tänkte en stund på + och – och gick sedan loss på den. Det är bara det att efter den där målningen har jag gått loss på fyra till. Vad är det jag har gett mig in på?

Hans och Hjalmar i paket
2010-04-01 09:27:00
Jag har ett paket på bordet som det finns två målningar i. Den ena heter Hans och den andra heter Hjalmar. De är målade av Sara-Vide Ericson och jag hämtade hem dem igår från hennes ateljé. Mina Hans och Hjalmar är minimålningar av två original som Sara-Vide gjorde för She Wolf 2008. Här kan du se ena minimålningen bredvid originalet Hans, som råkade finnas i ateljén. Jag tycker mycket om Sara-Vide och den konst hon gör så jag är glad att hon tog sig an uppdraget att göra de här målningarna. Att hon är en av våra mest lovande konstnärer tänker jag inte skriva om idag. Det vet du antagligen redan. Och vet du det inte så har du fått ett namn att lägga på minnet. Nu ska jag öppna paketet.

Ett lyckat misslyckande
2010-04-01 09:27:00
Gjorde en utflykt till Roslagen igår med målet att hälsa på goda vänner i Grisslehamn. Det blev en må-gott-och-ha-roligt-tillsammans-söndag med prat, promenad, skratt och middag. Och en hel del bilåkande på väg dit och tillbaka. Jag hade laddat rejält för mycket fotografering. Vädret var dock så grått att det blev glest mellan bilderna som hade något existensberättigande. Jag fick inte till det, helt enkelt. Ett misslyckat trafikfotografi från tillbakaresan var det enda som jag riktigt gillade. Så det blev ett lyckat misslyckande.  Sådana finns. Saker som man tycker blir fel men som visar sig överraska med en ny typ av innebörd. Så är det ofta när jag målar. Det blandas exempelvis färg på penseln som jag inte medvetet har tänkt mig och vips – det blir fel men ändå helt oplanerbart rätt. Lite så blev det också med det här fotografiet. Tanken var att fånga raden av röda baklyktor i trafiken men resultatet blev en fri komposition i en helt annan dimension.

TV-inslaget
2010-04-01 09:27:00
Här kan du se inslaget om mig som nyligen visades i FST och som har filmats av Joakim Haldin, Haldin Communication. Du möter ett lite bredare personporträtt än bara konstnärens. Inslaget handlar om mig som person, verksamheten i mitt företag och om att vara finlandssvensk. Och lite grann om hästar också.

Vara med hästarna en stund
2010-04-01 09:27:00
Oftast rider jag några gånger i veckan, bland annat på lördagar. Lördagsstunderna i stallet och på hästryggen är alldeles speciella och det ska mycket till för att jag ska missa någon av dem. De gör att jag bryter med veckan som har varit, är fysiskt aktiv och umgås med goda vänner, som jag känner väl utan att egentligen veta så mycket om dem. Så nu tar jag och sticker till stallet. Hej på ett tag!

Någon kliver över sin gräns
2010-04-01 09:27:00
Någonstans – kanske i Stockholm, kanske i New York, kanske någonstans helt nära dig – skapas det anmärkningsvärd konst. I denna stund. Någon kliver över sin gräns och åstadkommer sådant som inte var möjligt igår. Det tänks i nya banor och till och med känslorna är på något vis nya. Möjligtvis var det på grund av en ingivelse. För att en vän sade något uppmuntrande eller något allt annat än uppmuntrande. Eller efter att ha hört någon förmedla något ögonöppnande, ungefär som jag hörde Rolf Wohlin berätta om Francis Bacons i förgår. Som den här personen plötsligt vill. Och vågar. Och kan.

Konkurrens till Bob Dylan
2010-04-01 09:27:00
Musiken är överlag viktig för mig men den fyller en alldeles speciell funktion när jag målar. Bob Dylan – bäst i studion och andra inlägg visar vad jag dras till. Den breda musiksmaken får stå tillbaka. Bob Dylans raspande får än så länge igång mig på duken som inget annat. Nu är det inte så att jag har tröttnat på honom. Neeh! Jag tycker bara att det skulle vara roligt med lite nya impulser. Kan du hjälpa mig? Vilken musik tycker DU gör skillnad och driver framåt?

Att få ha sin konstupplevelse ifred
2010-04-01 09:27:00
Det finns en krönika av Malena Janson i gårdagens Svenska Dagbladet som jag tycker mycket om. Konst måste inte alltid begripas handlar om barns konstupplevelse och om vuxnas tendens att vilja förklara för barnen vad det är de ser och hör. I all välmening. Men att det är viktigt att barn får ha sina upplevelser i fred. Det tycker jag gärna får gälla oss alla. Vi varken kan eller behöver förstå ALLT. Vi uppfattar konst olika och den personliga tolkningen ger oss ett värde utöver all kunskap. Det är en sak om vi specifikt är ute efter analys, engagemang och diskussion men mycket kan vi unna oss att ha ifred. Det är som i vilken relation som helst. Analyserar man allt som sägs och görs och vill förstå den andra personen till fullo så försvinner nog magin i relationen. Det viktiga är att vi har upplevelser. Inte att din och min behöver vara den samma. Inte att de behöver vara rätt enligt någon annans facit. Som Malena Janson skriver i krönikan: "Njutning har inte med begriplighet ...

Tillbaka till Cowboy-land
2010-04-01 09:27:00
Vad är det med västra USA som lockar mig? Som får mig att ge upp mycket annat? Varför vill jag återvända dit, leva med cowboys, göra måleriprojekt om vildhästarna och själv rida tufft och farligt? Jäsch, jag försöker ofta åla mig ur den typens frågor men ska jag svara seriöst så blir det ungefär såhär: Precis som med vänner, förälskelser och kärlekar så kan platser komma in i ens liv och ta sig hela vägen in i hjärtat. Utan att det var tänkt så. Precis som vissa människor kan de sätta djupa spår i en. Ett möte och man vill ha mer. Och spåren blir djupare och låter sig inte suddas ut. Med det kan vi säga att jag har en djup kärlek till Cowboy-land och då främst till New Mexico, Wyoming och Montana. Nu ska jag också besöka South Dakota. Det återstår att se vad jag tycker om Black Hills och Deadwood i verkligheten. Jag lockas av vidderna, hästarna, ranchlivet, nutidens cowboys, indianreservaten, historien, friheten, bilkörandet, americana/country där den hör hemma. Av färgerna, livs...