En man med ett skägg.

RSS Feed Besök Bloggen

Artiklar: 1-30, 31-60, 61-90, 91-120, 121-150

Sju skämt som chockade Sverige. Del 2: Gösta Ekmans pitt.
2010-08-16 12:00:00
I nya numret av Aluma - organ för Öresundsregionens hemlösa - skriver jag onödigt mycket. Temat är humor, som råkar ligga mej varmt om hjärtat. En av poängerna med den här serien är att påvisa att det inte alls bara är osnutna småungar med hävdelsebehov som arbetar med så kallade provokationer. De mest älskade och omhuldade av våra varma humanistiska underhållare finns också med på listan.1964: Gösta Ekman säger nåt lite halvsnuskigtPåföljd: riksdagsdebattÄven den sönderkramade humorduon Hasseåtage ? för yngre läsare: han som gjorde Blommig falukorv och han som gjorde Ronja Rövardotter ? upprörde på sin tid. Det glöms gärna bort idag, när äldre människor gärna lyfter fram deras stillsammare satirer och varma patos och ignorerar att de också ägnade sig åt burleskt trams.Revyn ?Gula Hund? var deras fjärde sedan de startat det extremt framgångsrika AB Svenska Ord två och ett halvt år tidigare. Trots att paret tog en ekonomisk jätterisk med stor ensemble och den gigantiska China-teatern...

Sju skämt som chockade Sverige. Del 1: Karl Gerhards finurliga naziattack.
2010-08-15 12:00:00
?Skriver man om en synål är det alltid någon enögd jävel som tar åt sig?, lär Fritiof Nilsson Piraten ha sagt. I alla tider har skämt och skämtare väckt anstöt och tassat på gränsen till det tillåtna. Somliga skämt har rentav tagit sig hela vägen upp till Högsta Domstolen. Såväl statsministrar som vanligt hederligt hyggligt verklighetsfolk i stugorna har slagit näven i bordet och sagt ?Nu är gränsen nådd! Och botten med!?I den här serien - som går att läsa i pappersform i tidningen Aluma, organ för Malmö-Lund-regionens hemlösa - tar vi en titt på några av de lustigheter, sketcher, kupletter och förargligheter som fått blodet att svalla under det svenska 1900-talet. Ganska snart kommer vi att finna att det inte alls bara är finniga hobbyprovokatörer som retat upp vännerna av ordning, utan också några av de mest omhuldade, älskade och folkliga humoristerna.1940: Karl Gerhard sjunger om nazism på ett finurligt visPåföljd: förbud från Nazi-Tyskland via svenska statenTeaterdirektören, ku...

Ett orimligt långt inlägg om ett ganska smalt ämne.
2010-08-14 13:47:00
I Malmö/Lund-regionen säljer de hemlösa tidskriften Aluma. Det aktuella numret har tema humor och där har jag delvis haft funktionen som redaktör (vilket främst innebär att jag passat på att skriva en massa texter själv samt passa olika texter till vänner). Eftersom få hemlösa har råd att ta sej särskilt långt för att kränga tidning kommer jag att lägga ut några av texterna här, så att de även kan komma En man med ett skägg-läsarna i Böggle till del.Alla som jobbar med humor får ibland frågorna ?Vad är humor?? och ?Får man skämta om allt??. Man kan då göra det enkelt för sig och svara ?det som händer innan man skrattar? respektive ?ja?. Man kan också börja resonera kring det. Ganska ofta kliver man då in i en klyschminerad zon, där fraser som ?man får skämta om allt bara man gör det på rätt sätt? och inte minst ?man får skämta om allt så länge man slår uppåt? gärna dyker upp. Normalt låter sig utfrågaren nöjas med det och så går intervjun vidare.Påståendet att humor måste slå uppåt ...

Istället för inspiration: stöld.
2010-07-28 15:23:00
Jag försvinner iväg för att gräva i SVT-arkiv ett par-tre dagar. På en post-it-lapp bredvid mej har jag skrivit "Alf Svensson - liknelser", "reportage om Wibbles Två cigg-bok?", "Jan-Erik Wikström - rolig röst (för billigt?)", "halmhattskampanjen", "Schlaug läser ur sina memoarer?" och "Sahlin pratar om att älska grejer - många klipp", så tydligen ska det på nåt vis handla om valet. Är det förresten nån som kommer ihåg den där bilden från en moderatdemo där en tjock mustaschman stod i fokus, och som jag vill minnas ledde till irritation inom partiet eftersom man inte ville att den gubben skulle representera partiet, så skriv en kommentar eller mejla lagomtjock@yahoo.se. Tack.Därefter drar jag till Gotland, dit ju Internet inte har kommit (ett av skälen att Lasse Åberg trivs så bra där). Med detta sagt: det kommer att bli ännu glesare mellan inläggen här veckorna framöver. Vill ni roa er med obskyra gubbar i Nöjessverige under tiden, så skickade min fellow nerd Fredrik af Trampe en l...

Avdelningen Berätta Nåt Mer Jag Redan Vet.
2010-07-27 14:01:00
Tidskriften Konst är ny på marknaden och öppnar med ett riktigt scoop.

Tidelag och ordning.
2010-07-26 14:03:00
Okej - yttrandefriheten, tankefriheten, friheten att göra vad fan man vill så länge man inte skadar nån, har inskränkts i och med tingsrättens beslut att fälla en seriesamlare för innehav av 51 tecknade bilder där barn kan associeras till sexualitet. Vi kulturliberaler, kulturradikaler, vi försvarare av Entartete Kunst, vädrar morgonluft och sitter nu i våra kulturstipendiesponsrade södermalmsvåningar och letar litterära paralleller för våra hätska debattexter. Kafka så klart, Orwell naturligtvis, och på nåt vis kan man nog få in ett Moment 22 i resonemangen också.Men kanske ska vi betänka oss. Kanske ska vi tona ner vår indignation. Tittar vi bakåt, på historien, ser vi att kulturradikalismens framfart kan få förödande konsekvenser.1963 gjorde Vilgot Sjöman - en man med en skepparkrans - film av Lars Görlings - sin tids Stig Larsson-Marcus Birro-posör - roman "491". Den handlar om en naiv socialarbetare som förlorar kontrollen över ett gäng unga snubbar på glid, och når sin peripet...

Politiskt inlägg.
2010-07-24 18:10:00
Jag vill ju egentligen inte ta ställning i frågor. Särskilt inte känsliga; dit räknas allt från Israel till vilken mognadsgrad en avokado bör ha uppnått vid perfekt förtäring. Det är så jobbigt när folk blir arga, särskilt om det är människor med bättre argument och en massa statistik som kommer och hackar hål på alla ens djupt kända känslor. Bättre vara hal och ironisk, bättre säja att allt är på skoj och larv.Men det här med snubben som fällts för 51 TECKNADE bilder av så kallad barnpornografisk karaktär är inte värdigt ens den svenska varianten av demokrati, dvs. demokrati med ärvt statsskick, dvs. skendemokrati. Åtalet har naturligtvis inte ett piss med nån vilja att skydda några stackars kids att göra (ingen lär ha tagit skada om inte konstnären ritat med spetsig penna direkt på någons hud). Det är istället ett utfall av a) glädje över att styra och ställa med andra människor, och b) gammal hederlig sexualneuros.Den fällde uttalar sej själv här. Läs det gärna. Det är ganska ang...

Nekrolog.
2010-07-24 12:50:00
Han finns inte längre ibland oss, fotografen och regissören, snajdaren och liraren Janne Halldoff. Inte för att han dog på sin post; den posten retirerade han från för snart tretti år sen. Han har sen dess fört en tillbakadragen tillvaro bland tävlingshundar och klädfirmor, i skarp kontrast till de intensiva och produktiva år han hade decennierna dessförinnan. Så här i anslutning till hans bortgång kan vi påminna oss om att det även i Sverige, även på sjuttitalet, även i skuggan av Bergman, fanns människor som ville göra film som både var publik och kvalitativ. Självklarheter idag, obegripligheter då.

En man med ett skägg firar sin födelsedag ...
2010-07-15 12:41:00
... genom att ta ett kliv in i den verkliga nomenklaturan, The Hall of Fame, parnassen, gräddan, bloggvärldens motsvarighet till Noppes. Från och med idag kan man läsa mitt sommarblogginlägg jämte tänkvärdheter från Django-Bango-Bingo-Berra, Baren-Morän, Robinson-Kruse och den intressantaste av systrarna Graav (som de hade hetat i MAD). Det gör man på TV4. Alltså inte i teven, utan på nätet.I och med att jag nu kliver in i den yngre medelåldern också officiellt har jag skrivit en text om yngre uschligare generationer. Jag är rädd att jag står för den.Jag hoppas ni inser att det här är stort. För två år sen fick jag en tallrik och i år uppmärksammas jag på en av landets tio bästa tevekanalers hemsida. Födelsedagar värda att minnas.

Kriget mellan TV-kanaljerna ...
2010-07-11 21:06:00
...är naturligtvis en satirserie ur tidskriften MAD (3/76). Den driver tämligen hårt med ett par av tidens ledande tevekritiker, främst Expressens Hemming Sten ("Vadå? Jag grundar alltid min uppfattning på att jag inte fattar ett jämra skvatt!") och Aftonbladets Macke Nilsson ("Men allra helst skulle det inte vara något program alls på bästa sändningstid!")Sten framställs som en vingelpetter - "En TV-skribent får inte låta fakta påverka åsikterna! Jag tycker mycket om allt!" - med tillgjort populistisk smak. Macke Nilsson är en hårdför vänstersåsse som helst vill se "några verkstadsklubbister i rutiga skjortor sabla ner ett par feta, cigarrökande direktörer!" och som argumenterar i termer som:Är det inte ett amerikanskt program? Har dom inte använt dom allra dyraste artister som står att få tag i? Har dom inte slösat med sina tekniska resurser? Har dom inte anlitat världens bästa koreograf och världens vackraste balett? Har dom inte en dekor så enormt påkostad att man bara sitter oc...

Efterlängtad lista i sin helhet.
2010-07-09 21:08:00
"Proggiga barnböcker - därför blev vi som vi blev" är nu färdigskriven och färdigredigerad. Det blir en bok sprängfylld med bilder, texter, citat och intryck, en faktafylld, raljant och förhoppningsvis ömsint över en barnkultur som var ack så levande och känns ack så avlägsen. Det har varit en hejdlöst rolig bok att skriva, och det enda jag sörjer är att jag var tvungen att klippa den med ganska exakt hälften (den andra hälften ligger dock kvar i hårddisken i mappen "Uppföljare").Till och med personregistret var jag tvungen att stryka i för att få plats på den angivna mängden sidor. I slutversionen kommer man bara att kunna söka på de upphovsmän som nämns på sidorna. Här är dock den fullständiga listan över människor som nämns, som en sorts teaser för alla er som inte kan härda ut förrän boken finns till försäljning i september:Widerberg, Siv (1931 ? ), barn- och ungdomsförfattareTåget, Blå (1969 ? ), avantgardeproggbandNationalteatern (1969?87), rockteaterproggband Band, Hoola Band...

Reine det bara öser ner.
2010-07-08 13:58:00
Svenska serier hette en tidning som många nördar har ett förhållande till. Den gavs utav Semic i två omgångar, en från sjuttitalets slut och en från åttitalets slut. Poängen från början var att helt och hållet publicera serier av nya, okända förmågor. När titeln togs upp på nytt fyllde man för säkerhets skull ut hälften med garanterat professionellt material.I första omgången Svenska serier kunde man läsa tidiga alster av Joakim Pirinen och Hans Christensen, som först senare började gå under smeknamnet Charlie. Joakim Lindengren lär precis ha fått ja till publicering när tidningen hastigt lades ner. Mer obskyra namn som Hans Lindahl - min favorit bland Fantomen-tecknare - hittade sin väg in på Semic den vägen. Och i den andra omgången kunde man läsa tidiga verk av Martin Kellerman, som då inte hette Kellerman utan hade ett annat tyskt namn.Men intressantast av allt - för en sån som jag, som gillar att hålla koll på perifera namn ur offentligheten - är namnet vi hittar redan i den ny...

Eventuellt världens äldsta, eventuellt ett helt nykläckt skämt.
2010-07-06 14:46:00
Jag kom en gång instormande glad i hågen på Hej domstol!-redaktionen, nöjd med det perfekta skämt som slagit mej som en snilleblixt i fontanellen på cykelfärden. Stolt som en påfågeltupp harklade jag mej och la fram det till övriga, som på en silverbricka, garnerad med guldgirlanger: "Ja, det var roligt så länge det varade, sa såret".Aldrig i mitt liv har jag så tydligt fått höra vilken mossbelupen rest från anno dazumal jag är. Det skämtet hade ju Valle redan hört i fostersäcken, det drog ju Jespers morfar i pappslöjden, det hade Ola någon anfader som hackat in i isen under Weichselperioden. Det jag just kommit på hade tydligen Ayla dragit redan under gruppvåldtäkterna i cromagnongrottan.Därför är det med bävan jag presenterar följande. Det borde ju rimligen ha dragits förut, det hade varit märkligt om det inte gjort det, jag hade blivit direkt paff om det visade sej att ingen människa på Moder Jord nånsin gjort reflektionen tidigare, men jag lovar: JAG HAR ALDRIG HÖRT DET! Och där...

En sak man kan ligga vaken en hel natt och fundera på.
2010-07-04 00:10:00
Den genomtrevliga förrädaren Jossi - han som får Tengilsmärket inbränt på sitt bröst - driver som bekant värdshuset Guldtuppen. Ordet "guldtupp" påminner misstänkt mycket om "goltupp", som bekant är den lite finkänsligare benämningen på "golbög", som bekant är det värsta man kan vara enligt gammal fin tjyvheder.Så nu undrar jag så klart: var tanten medveten om detta? Var hon så bevandrad i kåkjargongen? Petade hon med brått mod, i så fall skrockande och kluckande för sej själv, in lite gammal hederlig argot i sitt stora barnepos?Hela Sveriges Astrid kan vi inte längre fråga. Björn Söder verkar ju ha förstått saker i hennes texter som vi läskunniga aldrig riktigt inhämtat - kanske kan han ge svar? Annars finns ju alltid Margareta Strömstedt, vars hela identitet verkar vara den som "Astrids nära väninna". Hon måste ju veta. Vem skickar mejlet?

Fyra festliga sidor om nåt som alla redan skojat om.
2010-06-30 12:00:00
I ett desperat försök att samla a) karmapoäng och b) ren cash skriver jag regelbundet för Aluma, de hemlösas tidning i Malmö-Lund-regionen. För det mesta lägger jag inte ut de texterna här, eftersom det rör sej om bearbetningar av blogginlägg och kapitel ur mina böcker (som ni inte får glömma att köpa!)För sommarens specialnummer slog jag mej dock ihop med min vän, kollega, granne och [fyll i valfri förolämpande benämning] Valle "Valdemar" Westesson för att göra nåt annat, rubba mina egna cirklar, kasta mej huvudstupa ut i det okända.Det blev ungefär som det brukar. Populärkultur, döda gubbar, tarvligheter, nonsens. En dag ska jag skriva ett stort romanepos om det svenska nittonhundratalet. Men det blir inte just idag.P.S. Det brukar gå att se det tydligare om man dubbelklickar på bilderna.P.P.S. Ni som bor i det aktuella området har inte i och med detta nån rätt att inte köpa tidningen.

En stor dag i Hasse Alfredsons liv.
2010-06-29 12:00:00
Mannen ungefär i mitten är ett universalgeni. Han gjorde 1961 en sketch med Povel Ramel betitlad "Tusenkonstnären", som också blev titeln på en samlingsplatta. Som liten - jag skulle tippa att jag var sex - tolkade jag det som Hasse Alfredsons faktiska titel. För han var ju tusenkonstnär.Han hade gjort revyer. Varenda gång jag var sjuk tiggde jag till mej en LP med ljudupptagningar. Han hade gjort filmer. "Äppelkriget" såg jag på en reprisbiograf och tyckte att den var fantastisk även om min morfar redan berättat alla skämten i bilen dit. Han hade skrivit böcker. Ett par av dem hade jag läst och uppskattat: "Blommig falukorv", "Varför är det så ont om Q?". Ett par av dem hade jag hittat i min mors bokhylla och känt på mej att de var roliga: "F", "Rosa rummet". Så när min lågstadielärare frågade vad jag skulle bli som stor så svarade jag, utan baktankar, "tusenkonstnär". Det är fortfarande min ambition, även om jag sen dess tvingats inse att det krävs mer än bara viljan.Mannen - nåv...

Rena stenåldern.
2010-06-28 17:24:00
Semester har den fördelen att jag och min fiancé får välja godnattlitteraturen eftersom min sexåring är för lat för att packa annat än sina sedvanliga tre kilo Marvel-gubbar. Den här gången blev det Barna Hedenhös, som han annars alltid rejectar när jag i vanlig ordning vill uppdatera mej på gammal skit.Jag antar att Bertil Almqvists skapelse är någorlunda bekant för stofilgänget som irrat sej hit. Det rör sej alltså om en sorts anakronistiskt-pedagogiskt lek med nutid kontra dåtid, inte alldeles olika Asterix i sina kopplingar mellan moderna arketyper och kontrafaktisk historieskrivning. Utan Goscinnys lysande effektiva berättande, ska tilläggas. Eller för den delen Uderzos exakta linjeföring.Likheten med den lustige lille gallern finns för övrigt också i den något obearbetade synen på andra folkslag och inte minst på andra kön än de upphovsmännen själva råkade vara. Generaliseringar utgör så klart själva förutsättningarna för de flesta skämten, men det är likväl uppenbart att nuti...

Skärmdump från Mini-Solstollarna.
2010-06-28 12:00:00
I likhet med de flesta av er satt jag häromsistens och avverkade Solstollarnas matiga sajt och sprang då på programmet "Ola, Per och Ministollarna". Det är inget program jag själv minns, trots att det gjordes så sent som 1995, det vill säja långt efter skandalsuccéen med Solstollarna och och ännu längre efter de orättvist bortglömda Dörren och Drömplanket.Förutsättningarna för nåt minnesvärt var väl heller inte de bästa. Per Dunsö och Ola Ström, som alltså gjort x antal roliga och musikaliska barnserier under åttitalets tidiga år, hade sakta blivit persona non grata på SVT. Trots att Solstollarna faktiskt varit en framgång och en andra serie beställts av SVT och blivit en - moraliskt lika tveksam men dock - framgång även den. Trots att de parallellt med stollarna gjort jullovsserierna Toffelhjältarna som åtminstone en tolvårig Kalle Lind tyckte var festliga (även om de inköpta tecknade serierna nog var allra festligast). Trots att de efter stollar och hjältar gjort rymdkomedispektak...

Malmö 3.
2010-06-26 16:38:00
Efter tolv dagars bortovaro från den här bisarra stan som det är så svårt att inte tycka om sen man väl lärt sej knepen, anländer man till Centralen via Öresundståg och hoppar på en buss. Man ser att kommunen satsat på rejäla kartor på bussarna så att man faktiskt kan skaffa sej en bild av vart man ska åka - redan det egentligen för lättillgängligt och publikt för att kännas bekvämt i den gamla malmösjälen - och man blir extra glad när man zoomar in punkt F bland Malmös points of interest.Jämte ett skruvat höghus som man inte får komma in i, några grönområden och två torg med krogar är det tydligen vad Malmö anser sej ha att komma med: ett hus med poliser som håller efter stans alla tjuvar.Det påminner om när Holger, flakmopedsföraren, korvätaren och papegojägaren i "Plötsligt i Vinslöv", blev tillfrågad i Sydsvenskan om vilka som är Vinslövs sevärdheter. Han svarade utan att fundera Folktandvården.

Semesterrapportering.
2010-06-23 22:11:00
Kort uppdatering fran Adriatiska havet med omnejd (ja, jag skriver pa utlandskt tangentbord och ja, jag associerar givetvis till Helmer Bryds Far jag kyssa dina lappar, Charlotte?). Vill inledningsvis kasta in brasklappen att jag semestrar och inte har krav pa mej att vara ett dugg satans rolig.Redan pa flygplatsen kunde konstateras att man inte kommit riktigt lika langt som vi fantastiskt jamstallda och duktiga och progressiva och sjukt bra nordbor. Vi har i alla fall slutat att kalla vissa saker for vad det i praktiken ar.Kroatiska ar lika enkelt som smurfspraket! Det ar bara att slanga in ett zka eller ett ski lite har och var sa blir man begripen!Ar inte detta varumarkesintrang sa vet jag inte vad som kan vara det. Forutom att flickan pa bilden ser ut nastan som Pippi sa heter hon nastan som Pippi. Karin Nyman (alltsa Astrids dotter)! Var ar du? Har finns ytterligare nagra miljoner du kan krama fram pa vad nan annan skrivit! Alltsa, den har bilden haller jag mej egentligen for g...

En man med ett skägg går ner i Split.
2010-06-14 20:32:00
Jag drar till Kroatien. Resten av familjen ser det som semester, jag ser det som ännu ett led i min inte-bara-vara-som-utan-rentav-bli-Myggan-Ericson-strategi. Näst revykupletter, cirkus och Ernst Rolf var ju Balkan Uno "Myggan" Ericsons stora intresse, vilket märks på hur jugoslaviska och albanska bonnkomiker fått oproportionerligt stort utrymme i hans nöjeslexikon (det här behöver jag egentligen inte skriva eftersom alla så klart redan noterat det).Så medan resten av familjen bara svennebadar utan tanke på det förgångna, badar jag med vetskapen att en gammal nördig farbror vältrat sej i samma hav. Det gör naturligtvis min resa rikare och viktigare än deras.

Ole Dole Halldoff.
2010-06-13 13:54:00
Janne Halldoff tillhör de bortglömda och förbisedda. Maniskt produktiv - femton långfilmer, en teveserie och ett gäng kortfilmer - mellan 65 och 82 för att sen hastigt och lustigt lägga ner kameran för gott. Karln är fortfarande i livet men har inte hostat till så att det hörs på snart tre decennier.Det är fascinerande. Han måste ha känt sej kränkt och trött på en kritikerkår som vägrade ta hans filmer för vad de är - anspråkslösa och publika utan att vara spekulativa - och en filmindustri som vände ryggen till när filmerna slutade locka storpublik. I den svenska filmhistorien är han en fotnot. Jag tror att det är orättvist.Han kom fram i ett sextital när svensk film hade två läger, dessutom uppslagna på mils avstånd från varandra: Den Konstnärliga Filmen (Bergman, Troell, Vilgot Sjöman) och Den Kommersiella Filmen (Kärlekens XYZ, Som havets nakna vind, Jag - en oskuld). Halldoff ville av allt att döma göra rullar som den stora publiken kunda ta till sej utan att därigenom vältra se...

Avdelningen Människor Man Inte Trodde Träffat Varann.
2010-06-11 21:13:00
Ja, han till höger känner ju åtminstone sjuttitalisterna igen, även om han är mer bekant i Birgitta Dahl-utstyrsel. Han heter Christer Petersson men kallas Kryddan, vilket han säkert var glad för när en annan Christer Pettersson raglade förbi rampljuset. En gång i tiden var Kryddan en del av Helt Apropå, ett humorgäng med ett antal bejublade tevesäsonger i bagaget, Stellan Sundahl i spetsen, en Montreux-silverros i CV:t och ett rejält gäng stötgroggar innanför västen.Mannen till vänster är inte lika bekant. Han heter Anders Albien och är en grå eminens, en puppet master som sällan ställt sej framför kameran. Han skrev manus till Helt Apropå, var med och startade den ännu existerande rockklubben KB i Malmö och har under de gångna decennierna verkat som privatteaterregissör (kanske ser han "Asiat i spa't" som sin fjäder i hatten, vad vet jag).Men vem är då mannen i mitten? Är det inte ... Jo, men visst ... Träffade jag inte på honom när jag satt på Spandau ... Det är ju för tusan böv...

Humorkonferens vid universitetet i Hongkong.
2010-06-10 14:35:00
Ni har väl antagligen inte missat det, men i juli hålls alltså för tjugoandra året i rad humorkonferensen vid universitetet i Hongkong. Jag kommer inte att ha tid att åka själv, men om nån drar dit får ni gärna lämna en rapport i kommentarfältet. Och just det - det är som vanligt doktor Xiaodong Yue som sammankallar. Så kul lär det rimligen bli.

Avdelningen Tidskrifter Jag Inte Läser Regelbundet.
2010-06-07 20:25:00
Men jag funderar allvarligt på att teckna en prenumeration. Jag som just ägnat de sista tjugofem åren åt att fundera på var Tove Naess tog vägen efter att ha körat åt Dan Hylanders Raj Montana band.

Ivebergs mästerverk (om än inte Ekmans. Eller ens Catos).
2010-06-01 08:14:00
Jag har väntat i tjugosju år på att se om "Gräsänklingar", farsen som regissören Hans Iveberg följde upp toksuccén "Göta Kanal eller Vem drog ur proppen?" med. Från min barndoms biobesök minns jag egentligen bara två saker: en scen där olika bilar kör in i varann (inte alls lika maffig som i mitt minne) samt själva förväntan på en film med Gösta Ekman och Janne Loffe - 1983 års drömduo - som komisk tandem.Jag vill minnas att jag lämnade biografen med feber, utlöst av flera veckors nervdallrande, men jag kan minnas fel. I övrigt kan jag inte riktigt ha fattat nånting i en film som dåförtiden lanserades som familjekomedi. Gösta Ekman råkar beblanda sej med en tonårig flicka på glid och ska bortförklara sej för hennes pappa Nils "Pom-pom" Eklund. Janne Loffe prasslar med Mona Seilitz medan frugan Lena Nyman är på Rhodos. Janne Loffe pekar på sin Mustang och säjer att det var i den de slöjdade till kottarna. De träffar en transa. Ekman tror att han har cannabis men Gösta Engström avslöj...

Äntligen i min ägo!
2010-05-31 23:32:00
Som jag har väntat! Och som världen har väntat på att få veta!

Minnenas boulevard.
2010-05-26 21:01:00
Vi gjorde ett radioprogram en gång. Vi var Ola och Valle och jag. Och Jesper, som egentligen var producent men visade sej vara roligast. Somliga hatade det där programmet. Åtminstone två älskade det. Det var två systrar från Östersund som träget svarade på alla ironiska lyssnarenkäter vi gjorde ("vad heter du?", "vem av Tomas Östros, Dilba och Anne Linnet ska bli årets Lucia?"). De la sitt surt hopskrapade studiebidrag på en malmöresa för att vara med på vår avslutningssändning inför publik och fick sova på Olas soffa. Vi fick presenter: T-shirts med referenser till inslag vi gjort som vi själva glömt.Programmet hette Hej domstol! och var alldeles för spretigt och självmedvetet och larvigt och bitvis svårtuggat (jag gjorde en gång ett sextonminuters inslag om Knutna nävar) för att bli en bred publiksuccé. Det är antagligen inte det bästa humorprogram som gjorts och definitivt inte det tydligaste.Men när jag tänker tillbaka - vilket jag gör ibland eftersom jag ibland återanvänder gam...

En skrämmande trend inom memoarbranschen.
2010-05-24 11:30:00
Jag läser i Bonnierpressens sydsvenska edition att biografier och memoarer tydligen är populärare än nånsin. I höst kommer bland annat Christina Jutterström ut med sina karriäristminnen, Per Wästberg nedkommer med del tre om sitt tydligen gräsligt intressanta liv och min nemesis Klas Gustafsson fortsätter att sno mina drömjobb genom att - efter Beppe, Cornelis, Tage Danielsson och Monica Zetterlund - skriva en biografi över Gösta Ekman. Det är således trendigt att grotta ner sej i andras gamla försyndelser. Det gör mej glad och uppspelt. Memoarer och biografier är min favoritgenre; det är det optimala sättet att lära känna folk utan att behöva ta kontakt med dem. Just nu parallelläser jag Jokkmokk-Jokkes "Inte bara tjosan!" och stripplegenden Gunilla af Halmstads extremt fascinerande levnadssaga.Men - jag noterar en skrämmande utveckling bland höstskördens titlar. I princip ingen är finurlig! Jag trodde det var lagstadgat att folk från artist- och nöjesvärlden måste ha memoartitlar ...

Deleted scene: senatorn som fördömde Ingrid Bergman.
2010-05-22 22:00:00
Ett kapitel i boken "Människor som gått till överdrift" skulle handla om hur Ingrid Bergman fördömdes av Hollywood och hela USA när hon gjorde misstaget att sluta älska sin man och börja älska en annan. Jag kom aldrig riktigt till den punkt där själva storyn startar, eftersom det visade sej att boken redan var alldeles för tjock. Men inledningen (som inte har ett piss med den i rubriken omnämnde senatorn att göra) tycker jag nog har sina kvaliteter.Det kollektiva minnet är ofta kort, det historiska perspektivet påfallande smalt. Vi minns det som hände nyss och glömmer det som var för en stund sen. När omröstningar hålls om vad som varit årets största händelse vinner alltsomoftast julen alternativt mellandagsrean. Detta oavsett om det varit jordbävning i januari, tsunami i februari och Arja Saijonmaa fött en varanhanne i mars. När åttital gick mot nittital lät radioprogrammet Metropol sina lyssnare kora decenniets bästa låt (not till framtida läsare: Metropol var ett tretimmarsblock ...