TopplistanPolitikDetaljer för "Henrik Oscarsson"

Henrik Oscarsson


Henrik Oscarsson
är valforskare och professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Här tar du del av nya forskningsresultat från svensk och internationell forskning om demokrati, opinionsbildning och väljarbeteende. Jag presenterar också regelbundet sammanställningar och analyser av opinionsmätningar av svenska väljares partisympatier.

Artiklar

Dörrknackning eller sociala medier?
2009-09-22 17:04:00
Partierna förväntas göra 2010 års val till ett slags tävling i vem som är bäst på att använda de nya sociala medierna. Genom att förlägga opinionsbildande insatser till nya informationskanaler och interaktiva medier som bloggar, twitter, YouTube och Facebook hoppas man kunna skapa en framgångsvåg och en rörelse som liknar den vi fått rapporterat om från Barack Obamas presidentvalskampanj. Vi väntar fortfarande på de nyktrare redogörelserna av denna mirakulösa valkampanj.Själv är jag förstås sedan länge vaccinerad mot hype kring nya kampanjtekniker. Många tycks fortfarande hysa den tekniknaiva föreställningen att det var de sociala medierna i sig självt som skapade Obamas framgångar. Men självklart var det budskapet som lade grunden. Obama gav genom sina valbudskap människor hopp. Möjligen underlättade de nya sociala medierna informationsspridning och påskyndade opinionsbildningsprocessen. De sociala medierna rekryterade snabbt tiotusentals autonoma frivilliga kampanjarbetare som inv...
SD och kyrkovalet på söndag
2009-09-22 17:04:00
Inte oväntat spärrar medielogiken ut sakfrågorna och de stora värderingsfrågorna från kyrkovalet. Fokus hamnar istället på den stora utmanaren. Siktet är inställt på att värdera konsekvenserna av en eventuell SD-framgång för riksdagsvalet i september 2010.Sverigedemokraternas satsning på kyrkovalet är lite paradoxal med tanke på att det inte finns någon annan grupp av partisympatisörer som är så lite religiösa och så sällan går i kyrkan. Kyrksamheten är till och med större bland yngre vänsterpartiväljare än bland Sverigedemokraternas väljare, enligt min och Sören Holmbergs stora kartläggning i boken Regeringsskifte. SD söker alltså sina kyrkmandat från en grupp sympatisörer som står allra längst från svenska kyrkans stödtrupper.Och... apropå icke-kompensatoriska beslutsregler som nyligen avhandlats här på bloggen har vi nu fått ett aktuellt bra exempel: att Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson hyser ett uttalat förtroende för partikandidater som historiskt har umgåtts med dem...
Folkpartiet ljuger
2009-09-22 17:04:00
Definitionen av negativt kampanjande (Negative campaigning) handlar om huruvida det förekommer kritik av motståndaren i partiers budskap i samband med valkampanjerna. Många tycks mena att det här skulle vara ett nytt inslag i moderna valrörelser eller något som uppfunnits i sentida amerikanska presidentvalskampanjer.Alls inte. Att uppehålla sig vid motståndarnas brister istället för att prata om den egna politiken har varit flitigt förekommande i valrörelser genom hela historien.Den svenska valrörelsehistorien är i själva verket full av goda exempel på negativt kampanjande. Det har varit ett klassiskt sätt att mobilisera egna sympatisörer och väljare till valurnorna under lång tid. Kanske var det till och med vanligare med hård kritik mot motståndaren på 1920- och 1930-talen än vad det är idag? Pågående forskning av kollegorna Nicklas Håkansson och Bengt Johansson kommer kunna lära oss mer om det.En sak är dock säkert. Det var mer drag i partiernas valaffischer förr i tiden! Då skre...
Partiuppsättningsmodeller 4
2009-09-22 17:04:00
Min panel om partiuppsättningsmodeller (consideration set models) på den europeiska statsvetarkonferensen i Potsdam blev lärorik. Det börjar nu växa fram en användbar verktygslåda av begrepp som jag tror kan göra analyserna av väljares partiuppsättningar ännu mer spännande och fruktbara. Huvudmålsättningen är förstås att kunna lära oss mycket mer om varför en väljare som i slutskedet av en valrörelse överväger partierna XYZ till slut väljer att rösta på parti X och inte på parti Y eller Z. Exempel: En tilltalande och angelägen forskningsuppgift är att fastställa huruvida väljarna använder sig av kompensatoriska eller icke-kompensatoriska beslutsregler när de skiljer ut vilka partier de a) plockar med i sina partiuppsättningar och b) slutligen väljer parti.Kompensatoriska beslutsregler är när väljare helt enkelt summerar partiers goda och dåliga sidor när de värderar huruvida ett parti skall övervägas för röstning eller läggas en röst på. De saker man eventuellt stör sig på i partiet...
Maximal Elektoral Potential (MEP)
2009-09-22 17:04:00
Det finns ett kul mått som man kan använda i analyser av undersökningar där man tillfrågar väljare vilka partier de överväger att rösta på. Jag brukar kalla det för MEP=Maximal Elektoral Potential. Det visar hur stor andel som har partiet med i sin partiuppsättning och är ett slags maxvärde för hur stort ett parti kan bli om ALLA som överväger att rösta på partiet verkligen skulle göra slag i saken.Efter Potsdam-konferensen är jag än mer övertygad om att väljarbeteende bör modelleras i två steg. Väljare överväger inte att rösta på alla partier. Den typiske väljaren som ännu inte bestämt sig i inledningen av en valrörelse överväger att rösta på två partier. Information om vilka partier som ingår i partiuppsättningarna torde därför vara hyperintressant även för personer som inte råkar vara väljarforskare eller partistrateger.Tabellen nedan visar resultat från 2006 års svenska valundersökning. Jag har markerat resultaten för folkpartiet med röd pil för att visa att ett parti kan övervä...
Partiuppsättningsmodeller 3
2009-09-22 17:04:00
På väg till ECPR konferensen i Potsdam och hoppas kunna rapportera lite nyheter från den statsvetenskapliga forskningsfronten här på bloggen.Vi fortsätter dela upp väljares beslutsprocess i olika faser för att lära oss mer om varför väljare till slut röstar på de partier de gör. Den tvåstegsprocess (consideration set formation och final choice) som brukar användas kan med fördel delas in i fler faser.Man kan till att börja med definiera en universell uppsättning av partier som består av alla de partier som ställer upp i ett riksdagsval. I 2006 års val var det exempelvis mer än fyrtio partier som registrerade sig. Självklart finns det ingen väljare som är ens medveten om alla dessa alternativ.Nästa delmängd är följaktligen en uppsättning av medvetna alternativ. Detta är intressant eftersom vi vet att långt ifrån alla väljare kan väckas mitt i natten och räkna upp de 7-10 partier som är mest kompetitiva i det svenska partisystemet (Nej, alla är faktiskt inte särskilt intresserade av p...
Konsten att vinna ett riksdagsval
2009-09-22 17:04:00
Även i tider då många väljare uppger att de slutligen bestämmer partivalet nära inpå valen (I Sverige uppger sex av tio väljare att de bestämmer partivalet under valrörelsen) har världens valforskare svårt att isolera direkta och påtagliga kampanjeffekter på väljares partival. Föreställningarna om att demokratiska val avgörs helt och hållet i de sista skälvande dagarna har förblivit en myt.När kampanjeffekter väl uppträder handlar forskningen om vad som egentligen förklarar förändringarna. Spatiala modeller är populära redskap som dessutom visat sig vara mycket framgångsrika. Grundfrågan som brukar ställas är om kampanjen (partiernas samlade valbudskap) fått väljarna att röra på sig eller om det är partierna som rört sig, eller om det är möjligen både väljarna och partierna som rört på sig.Frågan får ett litet oväntat svar i en nyutkommen artikel i Electoral Studies skriven av min gamle lärare från sommarskolan i Ann Arbor, William Jacoby. Med hjälp av samma analystekniker som jag a...
Opinionsläget augusti 2009
2009-09-22 17:04:00
Gårdagens Synovate var den tredje opinionsmätningen på kort tid som samlats in under början och mitten av augusti. Dags för en ny poll of polls (hederspris till den som hittar på ett riktigt bra svenskt ord) som visar opinionsläget i början av opinionshösten och med ett år kvar till 2010 års valrörelse.De rödgröna samarbetspartierna (V-S-MP) leder just nu med omkring tre procentenheter över Alliansregeringspartierna (M-C-FP-KD). Minerna borde kanske vara gladare hos oppositionen eftersom de faktiskt aldrig har varit i underläge. De har varit starkare än Alliansen i mätningarna precis varenda dag under Alliansens regeringsperiod.Figur: Alliansregeringens (Blått) och oppositionens (Rött) stöd i opinionsmätningar september 2006-augusti 2009 (procent).Kommentar: Den här gången har jag valt att använda de fem mätserier där metoderna är någotsånär kända och där man använder närmast identisk frågeformuering om röstning om det vore val idag (Demoskop, Sifo, SCB, Novus & Synovate). Jag h...
Krigsförklaring mot fria forskningen
2009-09-22 17:04:00
Knappt har forskningsminister Krantz blivit varm i kläderna förrän Alliansregeringen mycket överraskande förklarat krig mot den fria forskningen. Vår kritik mot förslaget mot den nya organisationsstrukturen inom Vetenskapsrådet framgår i en debattartikel i DN från den 25 augusti.Utanför forskarvärlden är det ofta svårt att bedriva opinion för att skydda den fria forskningen. Särskilt när det som i det här fallet handlar om subtila teknikaliter som berör Vetenskapsrådets framtida organisationsstruktur. För oinvigda är det lätt att vi forskare framstår som bortskämda gnällspikar som någon håller på att sno karamellerna för.Men djävulen sitter som bekant just i detaljerna. Här handlar det om makt. Politisk makt mot forskarautonomi. Omorganisationen innebär en maktförskjutning som innebär ökat utrymme och inflytande för klåfingriga politiker och tjänstemän som står mycket långt från forskningsfronterna. Och precis som Tobias Krantz själv uttrycker det i en egen debattartikel: "Politiker...
Sannolikheten att SD är över 4%
2009-09-22 17:04:00
Sverigedemokraterna fick 4,2 i söndagens Sifo-undersökning. Det blev förstås nya rubriker och vilda spekulationer om hur det parlamentariska läget i Sverige skulle se ut efter valet 2010 om mätningen gällde som valresultat.Nu gäller inte mätningen som valresultat. Som jag tidigare påmint många gånger om på den här bloggen finns det felmarginaler kring skattningarna av partiernas röststöd. Undersökningen är en urvalsundersökning med 1911 svenskar. När det gäller rubriksättningar som rör fyraprocentspärren eller vilket block som egentligen "leder" finns särskild anledning att iaktta samma försiktighet som felmarginalerna motiverar.Tack vare den sköna statistiska inferensteorin kan vi veta väldigt säkert hur säkra vi kan vara att ett parti verkligen fått en högre skattning är fyra procent. Nittiofemprocentiga konfidensintervall för skattningen av SDs procentuella löper exempelvis mellan 3,3 och 5,1 procent (vid antagande om obundna slumpmässiga urval). Vid upprepade urvalsförfaranden s...
Partiuppsättningsmodeller 2
2009-09-22 17:04:00
Hur många och vilka partier överväger svenska väljare att rösta på när det drar ihop sig till att fatta det slutgiltiga valet av parti? Det är en av de frågor som vi försöker svara på när vi undersöker väljarnas partiuppsättningar (consideration set).Partiuppsättningarnas storlekI våra undersökningar i samband med 2006 använde vi flera olika frågeserier för att försöka identifiera väljarnas verkliga partiuppsättningar tätt inpå riksdagsvalen. De instrument som vi menar har störst validitet visar att väljarnas partiuppsättningar är överraskande små. I genomsnitt ingår endast 1,6-1,9 partier i uppsättningarna. Det betyder i praktiken att mer än hälften av väljarna endast har ett parti i sin uppsättning - för dessa väljare är valet inget egentligt partival utan handlar om huruvida man skall rösta eller låta bli. I denna grupp kan partierna endast vinna eller förlora väljare genom att lyckas eller misslyckas mobilisera till valurnorna. Av de som överväger att rösta på mer än ett parti ä...
Skall VSMPCFPKDM ta debatten med SD?
2009-09-22 17:04:00
Den rätt fantasilösa diskussionen om huruvida de etablerade partierna skall frysa ut eller krama ihjäl Sverigedemokraterna går vidare. Skall man ta debatten med SD eller inte ta debatten med SD? Från min horisont har frågeställningen hela tiden väckt två funderingar. För det första: Vilken debatt handlar det egentligen om? Och för det andra: Om nu debatten skall tas, varför skall Sverigedemokraterna blandas in överhuvudtaget?Enligt våra många väljarstudier vinner Sverigedemokraterna framgångar i huvudsak genom att de lyfter upp två samhällsproblem som vi sedan länge vet väcker oro och funderingar hos många väljare: det handlar om brottslighet och invandring- och flyktingpolitik. De båda problemområdena knyts tätt samman med varandra i såväl SD-politik som i SD-väljarnas egna resonemang. Men det räcker inte som förklaring till framgångarna. Som nödvändig klangbotten lägger vi till en djup politikermisstro och en stor oro för att välfärdsstaten inte skall kunna leverera vad man förvän...
Lärdomar om vallöften 1
2009-09-22 17:04:00
Jag samlade ihop mina anteckningar från vallöfteskonferensen som Elin Naurin ordnade i Göteborg före sommaren. Det blev som väntat en hel del spännande diskussioner. Några insikter i punktform:1) Vi gör egentligen journalisters jobb Huvuduppgiften i de flesta vallöftesstudier har hittills varit att a) systematiskt identifiera vilka vallöften (utvärderingsbara utsagor från valmanifesten) som partierna givit i samband med valrörelser och b) utröna huruvida de blivit uppfyllda eller inte. Det är ett tidskrävande arbete men på något sätt också självklart. Den information som kommer fram i vallöftesstudierna är enligt de flesta definitioner av valdemokrati helt nödvändig för att väljarna skall kunna fatta ett rationellt röstningsbeslut. Borde inte journalister för länge sedan gjort detta till ett naturligt inslag i varje medievalrörelse? Det känns som om vi bedriver forskning om något som borde vara elementa. (Lyckligtvis förekommer allt oftare ambitiösa genomgångar av partiers vallöften...
PP, Saltsjöbaden och personnumren
2009-09-22 17:04:00
Saltsjöbadsavtal för informationssamhällets konflikter?Det är lätt att inse att det står enorma materiella och immateriella värden på spel när man rör sig in i frågor om övervakning, fildelning, fri kultur, patent och monopol. I den kommunikationella revolutionens spår väntar nya spelregler för entreprenörskap, företagande, nationell säkerhet, livsstilar, karriärer och livschanser. Det är inte utan att man blir lite bekymrad när man ser de hotbilder som målas upp som handlar om vilka åtgärder stater, företag och medborgare kan tänka sig att ta till för att skydda sina intressen. Tonläget skruvas långsamt upp. Motsättningarna hårdnar.Behövs det en informationssamhällets motsvarighet till industrisamhällets Saltsjöbadsavtal mellan arbetare och kapitalägare för att undvika att konflikten blir onödigt djup och militariserad? En svensk samförståndsmodell med historiska förlagor som kan säkra ett fruktbart samförstånd där alla intressen kan betrakta sig som vinnare. Nya idéer om hur detta...
Bakom de små partiledareffekterna
2009-09-22 17:04:00
En av de mest seglivade myterna inom väljarforskningen är föreställningarna om stora och växande effekter av partiledare. Moderna valrörelser beskrivs ofta som allt mer personifierade, amerikaniserade och presidentialiserade. Partiledarna skulle vara centrala förklaringar till varför de allt rörligare och senfärdiga väljarna röstar som de gör. Problemet är bara att dessa föreställningar inte är möjliga att belägga i empiriska studier av korttidseffekter på partival. Visst finns det spännande skillnader mellan olika system. I länder med renodlade kandidatval, som i de amerikanska presidentvalen, är effekterna som förväntat klart större än i flerpartisystem där väljarna i första hand röstar på partier och inte på kandidater. Men utanför USA och med vissa enskilda undantag handlar det nästan alltid om överraskande blygsamma effekter. I analyser från de nordiska länderna är korttidseffekterna av partiledare ofta inte statistiskt signifikanta. Långtidseffekter av partiledarna är svårare ...
Viktiga frågor i valet 2010
2009-09-22 17:04:00
Apropå Göteborgs-Postens enkät om vad våra förtroendevalda riksdagsledamöter tror att valet 2010 kommer att handla om: Läs mer här (s 41) om vilka frågor de svenska väljarna historiskt tyckt har varit viktigast när de bestämt vilket parti de röstar på. SOM-institutets senaste mätning av vilka samhällsproblem svenska folket uppfattar som viktigast hittar du här (sid 12)./ Henrik Oscarsson
Partiuppsättningsmodeller 1
2009-09-22 17:04:00
Väljarforskningens etablerade förklaringsmodeller får allt svårare att förklara varför väljare röstar som de gör. Sjunkande klassröstning, minskad partiidentifikation, ökad väljarrörlighet och allt senare röstningsbeslut innebär en stor utmaning. Ett starkt individualiserat röstningsbeteende kräver nya angreppssätt.Partiuppsättningsmodeller (consideration set models) tilldrar sig allt större intresse i den internationella väljarforskningen. Inspirationen kommer från många håll: politisk psykologi, marknadsföring och konsumentbeteende för att nämna några områden. Huvudidén är mycket enkel och innebär att valet av parti sker i två steg: I det första steget formerar väljaren en partiuppsättning (ett consideration set) som består av de alternativ, vanligen två eller tre, som väljaren verkligen överväger att rösta på. I steg två fattas det slutgiltiga valet av parti, vanligen nära inpå valdagen efter en intensiv valrörelse.Figur: Tidigare har beslutet inför ett val för många väljare hand...
Mänskliga värderingar 2
2009-09-22 17:04:00
Här kommer blogginlägg nr 2 om resultat från de senaste värderingsmätningarna från SOM-institutet. För fler detaljer hänvisas till det första blogginlägget från juni.De nya analyserna fokuserar på värderingsförändringar över tid i olika generationer. Genom att följa olika kohorter under de senaste tjugo åren kan man blottlägga intressanta värderingsförskjutningar bland svenskarna som inte syns i de aggregerade analyser.I figurerna nedan har jag delat in svenskarna i fyra generationer efter födelseår (1910-1939; 1940-1959; 1960-1979; 1980-1993). Indelningen kan förstås göras på många andra sätt. Materialet håller för betydligt finare indelningar om man så vill. Alla tjugofem figurerna kan inte publiceras här, så jag tar några exempel!Kohortanalysen av värderingarna av landets säkerhet visar förkrigsgenerationen värderar materialism och fysisk säkerhet högre än yngre generationer. Uppsvinget för landets säkerhet bland yngre generationer i 2002 års undersökning har tidigare satts i sam...
Vågar PP släppa varumärket?
2009-09-22 17:04:00
Fenomenet Piratpartiet väcker stor internationell uppmärksamhet och nyfikenhet. Efter succén i det svenska EUP-valet i juni har det droppat in förfrågningar från kollegor och journalister. För partiforskare är PP lite av en skänk från ovan. Partiet betraktas som en rar blomma på många sätt.PP representerar inte bara en potentiell ny stark konfliktlinje i ett framväxande kunskaps- och informationssamhälle. Piratpartiets ovilja att deklarera en beredskap att axla regeringsansvar och partiets uttalade strategi att inte ta ställning i andra frågor än integritetsfrågor gör partiet unikt. Hur länge fungerar det egentligen att bryta mot konventionella bilden av ett ansvarstagande parti? Har inte alla demokratiska partier som söker representation i ett parlament ett moraliskt ansvar att leda folket i alla frågor som rör gemensamma angelägenheter?Alla vill förstås veta om Piratpartiet blir ett isolerat svenskt fenomen och en parentes i historien eller om partiet kan (och vill?) utvecklas til...
Sverigedemokraterna: Poll of polls
2009-09-22 17:04:00
Synovates halvårsmätning har orsakat en del diskussioner om Sverigedemokraternas möjligheter att ta sig in i Riksdagen i samband med 2010 års val. En poll of polls för SD under den gångna mandatperioden visar att partiet har närmat sig fyraprocentspärren. Partiet snittar kring 3,5 procent under det senaste året. Partiets opinionsstöd är mycket stabilt.Är en riksdagsrepresentation inom räckhåll? Å ena sidan har partiet inte varit statistiskt större än fyra procent (95% signifikansnivå) vid ett enda tillfälle under hela mandatperioden. Å andra sidan tycks SD prestera bättre i skarpt läge, i samband med valen, än i opinionsmätningar; det visade man senast i samband med EUP-valet i juni.Regeringsfrågan kan till slut komma att bli avgörande för potentiella SD-väljare: Tolkar man de nuvarande riksdagspartiernas signaler rätt kan ett SD i riksdagen komma att innebära en rörig parlamentarisk situation och stor politisk instabilitet i ett läge där svensk ekonomi och svensk välfärdsstat är ut...
Sverigedemokraterna: Starka fästen
2009-09-22 17:04:00
Färgerna på Sverigekartan nedan illustrerar Sverigedemokraternas röststöd i Sveriges kommuner i samband med riksdagsvalet 2006. Kommunerna delades in i fem likstora grupper efter partiets procentandel i riksdagsvalet. Vita områden visar t ex de tjugo procent kommuner där SD hade lägst röststöd 2006 (0-1.96 procent).Sverigedemokraternas svaga fästenBjurholm 0.32%, Malå 0.66%, Danderyd 0.68%, Robertsfors 0.77%, Överkalix 0.78%, Piteå 0.81%, Umeå 0.91%, Vännäs 0.93%, Örnsköldsvik 0.98%, Norsjö 0.98%Sverigedemokraternas starka fästenHörby 8.01%, Landskrona 8.24%, Eslöv 8.40%, Tomelilla 8.40%, Åstorp 8.43%, Sjöbo 8.94%, Trelleborg 8.97%, Svedala 9.30%, Svalöv 9.74%, Bjuv 10.30%./ Henrik Oscarsson
Moderaternas väljare
2009-09-22 17:04:00
Sista partiet ut i min "sommarserie" om partierna är Moderaterna.Under 1990-talet var övervikten av män bland Moderaternas väljare närmare sextio procent i flera val. En utjämning har dock ägt rum i de senaste två valen. I samband med 2006 års val var 54 procent av moderaternas väljare män. Fortfarande en manlig prägel men alltså inte lika uttalad som tidigare. Genomsnittsåldern bland m-väljarna är densamma som i valmanskåren som helhet (47,6 år).Privatanställda, stadsbor, företagare, ej kollektivanslutna och höginkomsttagare är överrepresenterade bland moderaternas väljare jämfört med valmanskåren. Två tredjedelar av m-väljarna arbetar i privat sektor (67 procent, överrepresentation +10 procentenheter). Fjorton procent kategoriserar in sig själva som företagare (+5 pe). Även högre tjänstemän med arbetsledande eller företagsledande ställning är överrepresenterade bland m-väljarna (+6 respektive +3 pe). Det nya arbetarpartiet utmärks av en kraftig underrepresentation av arbetare jämf...
Moderaterna: Bra och dålig politik
2009-09-22 17:04:00
/ Henrik Oscarsson
Moderaterna: Bra och dålig politik
2009-09-22 17:04:00
Moderaterna har historiskt alltid varit företagarnas parti. Frågor om företagens villkor ägs fortfarande av Moderaterna. Bland väljarna som helhet är det klar övervikt för dem som spontant nämner att partiet har en bra politik när det gäller företagande (balansmått +43). Även i frågor som rör lag och ordning (+32), sysselsättning (+22) och ekonomi (+18) uppfattades Moderaterna som ett parti med en bra politik 2006. Moderaternas svagaste politikområden är miljön (-11), glesbygden (-13) och den sociala tryggheten (-22).Skattefrågorna seglar upp som det starkaste politikområdet om Moderaternas egna väljare får stå för betygsättningen (+69). Men det är fler politikområden som får mycket höga betyg av M-väljarna: företagens villkor (+69), sysselsättning (+66), ekonomi (+65) och lag och ordning(+62). Moderaternas väljare delar samma uppfattning som övriga valmanskåren att glesbygds- och miljöfrågor är svaga politikområden för M (-1 respektive +7). / Henrik Oscarsson
Mänskliga värderingar 3
2009-09-21 20:44:00
För er som följt inläggen om mänskliga värderingar är jag skyldiga er en fullständig tabell över värderingsutvecklingen hos svenska folket under de senaste tjugo åren (klicka på tabellen för att se den i större format). Procenttalen i tabellen visar andelen svenskar som värderar värdet som "mycket viktigt"./ Henrik Oscarsson
33409 bloggar i topplistan.
Statistiken nollställs varje vecka.


Kontakta Oss